fredag 26 juni 2009

Rop från andra sidan


Mitt i euforin över kvällens goda besked grumlas glädjen av ett spöklikt mail. Mitt inte längre så sjuka blod fryser till is. Eller är det bara en kall vind som sveper in i rummet?

Jag har fått ett meddelande på Facebook från min älskade, saknade men allt för tidigt bortgångne lillkusin vitamin. Han som gjorde jorden till en bättre plats genom at slåss för de svagas rätt och aldrig nånsin gav sig.

Jag kapitulerar. Sociala medier är inte alltid av godo. Även om jag debatterade såväl för som emot dess existens i diverse medier när hajpen kom.

Men så tänker jag om. Det här är ett desperat rop på hjälp från någon som vägrar glömma den finaste fighter som skådats, och uppmanar världen till en tyst minut på sjumånadersdagen av hans bortgång. Det gör så ofantligt ont, och hans saknas mig så enormt, men vi får aldrig, aldrig glömma.

2 kommentarer:

Anonym sa...

det här har jag missat o jag tycker inte om det- /a

Anonym sa...

Han ser dig. Och han följer dig. Och hjälper dig. Det kan du vara helt säker på.