Det är givetvis förfärligt trist att tillbringa större delen av dygnet ensam i ett isoleringsrum, utan virvlande barn och en man att pussa på, men jag erkänner gärna att det emellanåt är yttepyttelite skönt med egen tid. För att läsa en bok, den extremt lokala tidningen Uppsala Nya, lyssna på musik, blogga och se på UR. Wow, vilka produktioner de gör! Synd att de sänds när ingen vettig människa är hemma eller vaken, men hoppas att alltfler förstår att ett mediacenter är varje hems must have.
Kvällens tv-tips:
Stamceller och mirakel, SVT2 kl 20:30 (känns extremt passande)
Henrik Dorsin: Godkänd kvalitetsunderhållning, TV 5 kl 21:55 (såg den live, så bra av världens äldste 30-åring, en liten operettfarbror i povelsk tappning!)
Däremellan lite nyheter.
Och dagens boktips:
Tillsammans är man mindre ensam av Anna Gavalda.
G'natt.
måndag 31 augusti 2009
Ishotellets Mon Chi Chi
Speedad av cortison och kaxig som få för ett par timmar sedan på power walk tjattrandes i gammeltelefonen har jag nu fått vad jag förtjänar. Besparar er som vanligt onödiga detaljer ang biverkningar. Känns ointressant nu när jag kan andas igen. Ni fattar kalibern.
Men jag knaprar is som en besatt, som levererats till sviten i snygg ishink av omtänksam syster, eftersom man i en forskningsstudie här funnit bevis för att nedkylning av munnen medan cytostatika ges minskar problem med slemhinnelossning. Dock måste sjukdomen vara förintad, annars finns risk för försämring. Tidigare provades isblåsa på huvudet på Onkologen för att patienterna skulle få behålla håret, men det gav förödande resultat. Cancercellerna kyldes ned och stannade kvar. Vad är väl ett tappat hår mot en botad cancer?
Min leukemi är borta - oj, det är STORT att kunna konstatera - och de här dagarnas cellgifter syftar till att bryta ned min märg för att ge plats för den nya. Is är alltså tillåtet. Men lägger inget på huvudet. Även om mitt hår har vuxit ut några millimeter. Liknar en Mon Chi Chi, om nån' minns dem?
Men jag knaprar is som en besatt, som levererats till sviten i snygg ishink av omtänksam syster, eftersom man i en forskningsstudie här funnit bevis för att nedkylning av munnen medan cytostatika ges minskar problem med slemhinnelossning. Dock måste sjukdomen vara förintad, annars finns risk för försämring. Tidigare provades isblåsa på huvudet på Onkologen för att patienterna skulle få behålla håret, men det gav förödande resultat. Cancercellerna kyldes ned och stannade kvar. Vad är väl ett tappat hår mot en botad cancer?
Min leukemi är borta - oj, det är STORT att kunna konstatera - och de här dagarnas cellgifter syftar till att bryta ned min märg för att ge plats för den nya. Is är alltså tillåtet. Men lägger inget på huvudet. Även om mitt hår har vuxit ut några millimeter. Liknar en Mon Chi Chi, om nån' minns dem?
Troll och dinosar
Och här sitter jag och väntar på gruvliga biverkningar.
Inget nytt under solen so far.
Tog en rask solskenspromenad mellan droppen och tvångsåt en pinnglass.
Man vet ju inte när det blir möjligt igen.
Har jag förstått.
Beslutade i samråd med presentfixarvännerna att marknadens lägst strålande telefon vinner VM i ambivalens. Jag är en stolt dinosaurie som inte alls åldersnojar över medelåldern. Ingen Iphone i världen kan väl vara så bra som en hederlig SonyE 903? Eller? Jag är dessutom fru till en mikromjukis så äppelskruttarna göre sig icke besvär. Om katten själv får välja.
Inget nytt under solen so far.
Tog en rask solskenspromenad mellan droppen och tvångsåt en pinnglass.
Man vet ju inte när det blir möjligt igen.
Har jag förstått.
Beslutade i samråd med presentfixarvännerna att marknadens lägst strålande telefon vinner VM i ambivalens. Jag är en stolt dinosaurie som inte alls åldersnojar över medelåldern. Ingen Iphone i världen kan väl vara så bra som en hederlig SonyE 903? Eller? Jag är dessutom fru till en mikromjukis så äppelskruttarna göre sig icke besvär. Om katten själv får välja.
Så droppet går och doktorerna har förberett mig på allsköns elakheter.
Visst är livet spännande?
Visst är livet spännande?
Och när man talar om trollen ...
... så står en allergisk reaktion på cytot i farstun.
Precis när jag skulle publicera slog den ned med astma, nästäppa, illamående och huvudvärk.
Läkare tillkallas akut för att ordinera motgift precis nu.
Så nog är det spännande.
... så står en allergisk reaktion på cytot i farstun.
Precis när jag skulle publicera slog den ned med astma, nästäppa, illamående och huvudvärk.
Läkare tillkallas akut för att ordinera motgift precis nu.
Så nog är det spännande.
Milstolpar
Härifrån till evigheten? Havet är stort, rymden är större. Varför dör man och blir en stjärna?, undrar filosofisk lillebror.Först lite internt, @ den stora innersta kretsen:
Tusen tack ni finaste av vänner som överraskade med kommunikationspresent och blommor, som kom från vår bröllopsbukettsflorist i skärgården (!), häromdagen när jag inträdde i den yngre medelåldern.
Vilket by the way
är mer än okej,
på fredag blir jag en 22-årig tysk tjej.
Fatta vilken grej!
Jag glädjegrät stora krokodiltårar när jag läste alla rörande hälsningar från de olika gängen. Vilken underbar idé, och vilket jobb ni lagt ner för att hitta varandra! Lyckligast av alla är jag som har världens bästa vänner, och så många!
Och nu:
har kampen startat efter en veckas vila. Jag är tillbaka i det fina hörnrummet (som snälla syrran sparat åt mig) med utsikt över parken och förbehandlingen inför benmärgstransplantationen har satt igång. Efter ett känslosamt farväl av de bästa jag har redan kl 06 i morse började resan mot ett friskt liv när älsklingen och jag åkte genom ett sensommarskönt Roslagen i morgonsol.
Detta efter en sömnlös natt. Svettades och kastade mig av och an, gick upp och snusade mina musketörer i nacken, packade ihop sommaren och skrev kärleksbrev och komihåglappar till mina fina och skådade stjärnorna för att eventuellt kunna få en skymt av Discovery.
- Var slutar universum, mamma? Och vad betyder evigheten?, undrar yrvaken storebror som gått i sömnen och satt sig under matbordet för att för andra natten i rad "titta lite på rymden".
- Varför måste du bli en stjärna när du dör? Varför har du fått en dödssjukdom?, frågar ledsen lillebror som gråtskrikigt efter mig i en läskig mardröm.
Ögonen översvämmas av tårar. Över frågorna, över insikten att det är sista gången på länge som jag kan trösta mina prinsar mitt i natten. Och över rädslan att den tredje musketören inte skall orka. Allt medan barnen tröstar.
Tusen tack ni finaste av vänner som överraskade med kommunikationspresent och blommor, som kom från vår bröllopsbukettsflorist i skärgården (!), häromdagen när jag inträdde i den yngre medelåldern.
Vilket by the way
är mer än okej,
på fredag blir jag en 22-årig tysk tjej.
Fatta vilken grej!
Jag glädjegrät stora krokodiltårar när jag läste alla rörande hälsningar från de olika gängen. Vilken underbar idé, och vilket jobb ni lagt ner för att hitta varandra! Lyckligast av alla är jag som har världens bästa vänner, och så många!
Och nu:
har kampen startat efter en veckas vila. Jag är tillbaka i det fina hörnrummet (som snälla syrran sparat åt mig) med utsikt över parken och förbehandlingen inför benmärgstransplantationen har satt igång. Efter ett känslosamt farväl av de bästa jag har redan kl 06 i morse började resan mot ett friskt liv när älsklingen och jag åkte genom ett sensommarskönt Roslagen i morgonsol.
Detta efter en sömnlös natt. Svettades och kastade mig av och an, gick upp och snusade mina musketörer i nacken, packade ihop sommaren och skrev kärleksbrev och komihåglappar till mina fina och skådade stjärnorna för att eventuellt kunna få en skymt av Discovery.
- Var slutar universum, mamma? Och vad betyder evigheten?, undrar yrvaken storebror som gått i sömnen och satt sig under matbordet för att för andra natten i rad "titta lite på rymden".
- Varför måste du bli en stjärna när du dör? Varför har du fått en dödssjukdom?, frågar ledsen lillebror som gråtskrikigt efter mig i en läskig mardröm.
Ögonen översvämmas av tårar. Över frågorna, över insikten att det är sista gången på länge som jag kan trösta mina prinsar mitt i natten. Och över rädslan att den tredje musketören inte skall orka. Allt medan barnen tröstar.
- Du är snart frisk, eller hur? Du ska bara bo på sjukhuset ett tag och vi hälsar ju på dig., säger de kloka små liven och vi behöver alla tre få upprepa för varandra att allt ska och bara måste bli bra när vi kämpar tillsammans, men att allvarliga sjukor kan drabba alla och att det dröjer länge innan pappa eller jag är så gamla att hjärtat slutar slå.
Men frågan om "dödssjukdomen" gör mig rädd. Barnen har uppenbarligen uppfattat och förstått mer än vi trott. Kanske är de de enda som faktiskt accepterat situationen, trots att vi trodde att vi själva kommit så långt?
Slår bort tanken tillfälligt och repeterar mantrat från förr:
Ingenting är omöjligt.
Allt är faktiskt möjligt.
Vissa saker tar bara lite längre tid.
Men frågan om "dödssjukdomen" gör mig rädd. Barnen har uppenbarligen uppfattat och förstått mer än vi trott. Kanske är de de enda som faktiskt accepterat situationen, trots att vi trodde att vi själva kommit så långt?
Slår bort tanken tillfälligt och repeterar mantrat från förr:
Ingenting är omöjligt.
Allt är faktiskt möjligt.
Vissa saker tar bara lite längre tid.
söndag 23 augusti 2009
Utgång = hemgång
Solen skiner och jag är på väg ut, som är lika med hem!
Lite tidigare än beräknat.
Mina fina musketörer hämtar hem mig till skärgården just i detta nu.
Så tack för den här gången.
Nu ska vi ladda batterierna med energi och fylla lungorna med frisk luft den vecka av total frihet som återstår innan det stora äventyret tar sin början om exakt en vecka.
Chansen till liv är större än risken för det värsta.
Det är mitt, vårt fokus.
All kärlek!
Lite tidigare än beräknat.
Mina fina musketörer hämtar hem mig till skärgården just i detta nu.
Så tack för den här gången.
Nu ska vi ladda batterierna med energi och fylla lungorna med frisk luft den vecka av total frihet som återstår innan det stora äventyret tar sin början om exakt en vecka.
Chansen till liv är större än risken för det värsta.
Det är mitt, vårt fokus.
All kärlek!
fredag 21 augusti 2009
Promille och fiskgryta
Just när jag skulle synda (jag får inte äta annat än egenlagad mat pga hygienrestriktioner, men bondfrun vet om läget och vi var de enda gästerna, och jag hade ju sommarlov från sjukdomen och "glömde" att uteställen är förbjudna och hur farligt kan det vara, va?) med en bit hemystad ostpaj på Väddö Gårdsmejeri ringde doktorn:
- Vi måste låna dig ett tag. Det goda är att leukemin så när som på 0,17% är borta, men för att transplantationen ska ha de bästa förusättningar vill vi utplåna sjukdomen helt. Kan du komma in några dagar för en cytokur och en LP?
Hastigt förbyttes sommarutflykten med lillprinsen och morfar på kosafari mot inhandlande av havtornsost, havtornsmarmelad och morotsknäcke samt kokboken Bondens marknad där vårt lokala gårdsmejeri finns med (både i boken och varje lördag i Tessinparken). En tidig födelsedagsmiddag planerades för dagens 35-åring och sedan utfördes storverk i köket för att två dagar för tidigt fira vår Mumrik.
Vill du förföra din älskade, gör som jag, en himmelsk fiskgryta. Receptet har varit en väl förborgad hemlighet sedan 1997, men jag är givmild idag, för att det är min mans födelsedag.
Vitlöksbräsera aubergine, fänkål, gul lök, purjolök, tomat, morot, gulrot, potatis, palsternacka.
Stek räkor heta i vitlök och dina favoritkryddor.
Koka upp matlagningsgrädde, vitt vin och Herbes Provencale. Rör i saffran.
Lägg i fisk av eget val och toppa med färska, skalade räkor.
Servera med råris och nybakat bröd och vitlöksstinn, hemgjord aioli. Samt ett gott torrt vin.
Glöm inte att inleda med champagne och de godaste ostarna med marmelader på knaprigt, smaksatt knäcke.
Ge sedan din älskling ett presentkort på exempelvis klassisk massage på Havsbades SPA. Samt bubbel i bubblet. En egen stund medan barnen har skattjakt hos morföräldrarna.
Allt medan jag är på Ackis för att utplåna den sista promillen sjukdom i min kropp. Med bästisen på lunchdate och internationellt, efterlängtat kvällsbesök.
Man måste tänka på procenten ... och vara noga med promillehalten. Skål ta mig f-n!
- Vi måste låna dig ett tag. Det goda är att leukemin så när som på 0,17% är borta, men för att transplantationen ska ha de bästa förusättningar vill vi utplåna sjukdomen helt. Kan du komma in några dagar för en cytokur och en LP?
Hastigt förbyttes sommarutflykten med lillprinsen och morfar på kosafari mot inhandlande av havtornsost, havtornsmarmelad och morotsknäcke samt kokboken Bondens marknad där vårt lokala gårdsmejeri finns med (både i boken och varje lördag i Tessinparken). En tidig födelsedagsmiddag planerades för dagens 35-åring och sedan utfördes storverk i köket för att två dagar för tidigt fira vår Mumrik.
Vill du förföra din älskade, gör som jag, en himmelsk fiskgryta. Receptet har varit en väl förborgad hemlighet sedan 1997, men jag är givmild idag, för att det är min mans födelsedag.
Vitlöksbräsera aubergine, fänkål, gul lök, purjolök, tomat, morot, gulrot, potatis, palsternacka.
Stek räkor heta i vitlök och dina favoritkryddor.
Koka upp matlagningsgrädde, vitt vin och Herbes Provencale. Rör i saffran.
Lägg i fisk av eget val och toppa med färska, skalade räkor.
Servera med råris och nybakat bröd och vitlöksstinn, hemgjord aioli. Samt ett gott torrt vin.
Glöm inte att inleda med champagne och de godaste ostarna med marmelader på knaprigt, smaksatt knäcke.
Ge sedan din älskling ett presentkort på exempelvis klassisk massage på Havsbades SPA. Samt bubbel i bubblet. En egen stund medan barnen har skattjakt hos morföräldrarna.
Allt medan jag är på Ackis för att utplåna den sista promillen sjukdom i min kropp. Med bästisen på lunchdate och internationellt, efterlängtat kvällsbesök.
Man måste tänka på procenten ... och vara noga med promillehalten. Skål ta mig f-n!
torsdag 20 augusti 2009
Mitt sommarlov
Låt stå! Solnedgång i augusti vid ångbåtsbryggan i Grisslehamn. Raderas ogärna ur minnet.
Jag gör som alla lågstadiebarn och beskriver mitt sommarlov, på fröken Fräkens begäran. Och funderar samtidigt på om det inte är lite elakt och förlegat, detta att tvinga barnen att jämföra. Hur kul är det att höra om bänkgrannens mallisresa med barndisco, bamseklubb och paraplydrinkar i poolbaren om man själv varit kvar i stan hela sommaren?
Vi har haft det bra. I skärgården. Mellan kobbar och skär. Med barn, föräldrar, vänner, hästar, båtar och massor av bär. Mycket fisk, vin och egna hallon, smultron och blåbär raka vägen ner i magen.
Så jag tog semester.
Från daton.
Och sjukdomen.
Kom tillbaka för ett par cytosprutor.
Som jag knappt märkte av.
Var sedan inne för två planeringsdagar inför bemärgstransplantationen.
Och fick veta riskerna.
Dittills hade hjärnan haft ledigt.
Lovet avbröts tämligen abrupt.
Vi har haft det bra. I skärgården. Mellan kobbar och skär. Med barn, föräldrar, vänner, hästar, båtar och massor av bär. Mycket fisk, vin och egna hallon, smultron och blåbär raka vägen ner i magen.
Så jag tog semester.
Från daton.
Och sjukdomen.
Kom tillbaka för ett par cytosprutor.
Som jag knappt märkte av.
Var sedan inne för två planeringsdagar inför bemärgstransplantationen.
Och fick veta riskerna.
Dittills hade hjärnan haft ledigt.
Lovet avbröts tämligen abrupt.
Men jag är inte rädd för det värsta. Att dö.
Har gradvis vant mig vid tanken sen den dagen i början av maj när jag tvingades säga adjö till familjen och inse att det är så här det kan bli.
Mannen och barnen.
Mina tre musketörer.
Ensamma.
Tillsammans.
Så fröken, ska vi jämföra våra sommarlovsrädslor nu?
Har gradvis vant mig vid tanken sen den dagen i början av maj när jag tvingades säga adjö till familjen och inse att det är så här det kan bli.
Mannen och barnen.
Mina tre musketörer.
Ensamma.
Tillsammans.
Så fröken, ska vi jämföra våra sommarlovsrädslor nu?
lördag 1 augusti 2009
Sommarfester
Strandfesten i lagunen 2008Sommarfesterna i skärgården har avlöst varandra, precis som vanligt. Har inte sörjt min ofrivilliga frånvaro alttför mycket - vi har ändå varit så trötta om kvällarna både Mumrik och jag att ingen av oss orkat gå ut. Jag får ju inte vistas i stora folksamlingar, eller äta offentlig mat men mannen hade ju kunnat ha en festligare sommar med barnvakt naturligt ordnad. Men vi har umgåtts, pratat, myst och tagit igen en massa. Vuxet och nyttigt, så nära men ändå så långt bort från barndomsvännernas kalas.
Hela Grisslehamn och halva Roslagen var i alla fall med på den årliga strandfesten i Engströmsviken, femårsjubilerande Bonfire 2009, eftersom musiken ekade över vattnet inpå småtimmarna. Ville egentligen gå dit en stund för att äntligen på träffa kompisar från förr, det är en sån fest det pratas om länge efteråt - "alla var där". Insåg dock att ingen hade känt igen mig. Synd att det inte var maskerad. Jag hade inte behövt klä ut mig, men garanterat skrämt slag på festdeltagarna genom min blotta uppenbarelse i den mörka julinatten. Är en skallig, skraltig, blek kopia av mitt forna jag, med tre skramlande slangar som utväxter från bröstet ner till midjan, och till det några ilsket blossande utslag i ansiktet. Kostym överflödig ...
Missar därför även dagens och kvällens dunderkalas för kär vän som jag så gärna vill fira att jag tänkt åka trots kroppens varningsignaler och risken för att smittas av juniorfestisarnas eventuella infektioner. Grattis till allt E! Vi sabrerar champagnen och skålar på avstånd.
Hela Grisslehamn och halva Roslagen var i alla fall med på den årliga strandfesten i Engströmsviken, femårsjubilerande Bonfire 2009, eftersom musiken ekade över vattnet inpå småtimmarna. Ville egentligen gå dit en stund för att äntligen på träffa kompisar från förr, det är en sån fest det pratas om länge efteråt - "alla var där". Insåg dock att ingen hade känt igen mig. Synd att det inte var maskerad. Jag hade inte behövt klä ut mig, men garanterat skrämt slag på festdeltagarna genom min blotta uppenbarelse i den mörka julinatten. Är en skallig, skraltig, blek kopia av mitt forna jag, med tre skramlande slangar som utväxter från bröstet ner till midjan, och till det några ilsket blossande utslag i ansiktet. Kostym överflödig ...
Missar därför även dagens och kvällens dunderkalas för kär vän som jag så gärna vill fira att jag tänkt åka trots kroppens varningsignaler och risken för att smittas av juniorfestisarnas eventuella infektioner. Grattis till allt E! Vi sabrerar champagnen och skålar på avstånd.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
