söndag 30 september 2007

Fyra under fyra

Vi klarade helgen.
Trots fyra barn i hemmet.
Vi tom utmanade ödet genom att inleda skånska kusinbarnvaktarhelgen med att äta på grekiska kvarterskrogen i fredags kväll. Friskt vågat ALLT vunnet. Alla fyra somnade snabbt efter obehagliga mängder kalamataoliver och haloumi.

Snälla servitrisen:
-Ni vill alltså ha fyra tallrikar haloumi, oliver och feta? Plus all annan mat.
Vi (med en mun):
-Ja tack!
Upplysande servitrisen:
-Men det är fyra skivor ost per tallrik, det kanske räcker med en eller max två?
Vi:
-Va? Bara fyra, då behöver vi fler! De sitter garanterat still om de får ost, oliver och vatten.
Oroliga servitrisen:
-Eh, okej. Och ni sa att alla barn var under fyra år? Och ni vet att de kan få ont i magen?
Vi:
-Det är lugnt. De har fortfarande nattblöjor.

Barnen, som annars inte är stora i maten, åt, log och var exemplariska. Och vi fick komplimanger för våra fina barn av bordsgrannarna på den fullsatta restaurangen. Joråsåatte man e väl erfaren.

lördag 29 september 2007

Dagens outfit, någon?



Det här är det mest bisarra klädesplagg jag skådat. Åtminstone denna månad. Blir alldeles yr av frågorna som virvlar runt denna bild. Vem gillar sånt? Och varför? Är det sexigt? Jag förstår ingenting, men är ju inte världens trendigaste heller.

Snälla, kan någon förklara?!

fredag 28 september 2007

Kraftfullt paket

Hört på bussen (ettan).

-Putte fyller år imorrn. Vad f-n ska jag köpa?, frågar blonderad 30nåntingbrud i kortkort, lite för tight kjol, höga stövlar och tantjacka sin kompis.
-Inga mer kläder han aldrig använder iaf ... så mkt har du väl lärt dig?, svarar väninnan trött medan hon bläddrar i Se&Hör, och fortsätter:
-Be lillan rita en teckning vettja.
-Nej, för i h-e, det tänker jag f-n i mig inte göra. Nån' j-a måtta får det va. (Upprörd.)
-Ja, precis ... men kalsonger är ju iofs alltid bra. Min Robban har 200 par. Jag skojar inte. Björn Borg skareva. Boxers. (Läser vidare.)
-Mmm, fast det går inte. De är för små. Man vill ju inte skryta men ... problems with the package, you know. Haha. (Med illa dold stolthet.)
-Ja, shit asså. Han har ju helt klart ett kraftfullt paket, det kan man ju inte missa. Visst äre hans jeans som slits över snorren?, säger väninnan, plötsligt väldigt intresserad.
-Jo, det är ju skitjobbigt det där. Men ett bra byte, helt klart, ja du fattar. (Exalterat fnissande.)

Sen stiger de av. För att leta jättekallingar till lilla Putte.

Röd tröja på


Dagens självklara outfit, för alla som bryr sig, är röd. För demokrati i Bhurma och som en protest mot munkdödarregimen där. Ni har säkert fått sms:et flera gånger om. Lite jobbigt med kedjebrev i mobilen, men jag bestämmer mig för att det är okej, för den här gången.

Ogillar man färgen av politiska skäl, "det går inte ihop med mitt hår", or what ever, kan man åtminstone pyssla ihop ett litet rött snöre med säkerhetsnål att sätta på jackan, typ rosa bandet.

Så idag är alla små PoP-tomtar på dagis och parker mer rätt än nånsin.
Tänk att de där röda vindstopparfleecarna skulle få ett högre syfte.

torsdag 27 september 2007

Fy fan

Onda ting kommer alltid i skov:
Sonen & snällaste kompisen blir osams och mödrarna gråter, varpå
svärfar kommer på oväntat besök inkl övernattning och passar på att
ställa intrikata frågor om min och makens relation, varefter
jag tillbringar en dag på sjukhus helt i onödan, för att sedan
komma hem till ett argt brev om att min andrahandshyresgäst misskött sig så att hyresvärden hotar med avhysning.

Fy fan.

tisdag 25 september 2007

Halo3, vet du vad de e?

Snusmumriken har ett Väldigt Viktigt Arbete.
Storebror säger bestämt att "pappa jobbar inte med datorer, han jobbar med regeringen". Vår treåring vet garanterat icke vad regeringen är, men han slänger sig med nya ord nu för tiden.

Får msnmeddelande från mumrik: "Ska på Halo3 powerlunch här snart. Kanske lite prova-på. Orvar Säfström kommer o pratar lite tror jag. De ska ha Halo3 konsert på Berwaldhallen tom."
Väldigt Viktigt Arbete. S man kommer åtminstone hem med glass från sitt viktiga jobb!

Jag har ingen aaaning om vad H3 är. Men lär mig på http://www.halo3.com/
Fy tusan. Jag avskyr skjutahålihuvetspel. Sånt ska mina söner aldrig få syssla med. Hur länge bestämmer jag sånt?

Imorrn är det dagisutflykt i skogen. Gudskelov. På torsdag är det mulleskola. Me love! Mina barn ska bli fågelskådare. Som idolerna Ruskprick å Knorrhane, minus smugglandet.

torsdag 20 september 2007

Cocktail

Mannen och jag var på eftermiddagschampagne hos kund.
Idel, ädel 40-talistadel i kostym, bakåtslick och med stora magar. (Icke i grosess.)
Treflig tillställning på Öfre.
I exakt 20 minuter.
När Hedvig E's klocka klämtade tre stjälpte mannen i sig ett glas rödtjut och sa:

-Någon måste hämta barnen på dagis, bilen står utanför Ciaociao.

Smart drag. Jag hade bara druckit ett glas skumpa. Så jag sprang.
Tur att jag glömt partyt när jag klädde mig i jeans och sneakers på morgonen.
Det är svårt att springa fort i högklackat och cocktailklänning.

onsdag 19 september 2007

Skolfotogubbe med PMS

Har en ny merit att tillföra min CV. Fotoassistent.

Morgonens motion bestod av att jaga 36 smitande barn på dagisgård mellan kl 08.15 och 10.00 idag. Dock inte mina. De satt stilla. Hela tiden. Vilket i sig är ofattbart. Den åttahövdade personalstyrkan satt som förstenade med stela leenden på de rödfärgade läpparna, mellan barnen jag fyllde luckor med, så de kunde inte jaga rymlingar. Fotografen var en fet, humorbefriad suckgubbe som förmodligen räknar dagarna till pensionen varje vaken timme. Statyvarning på den med. Så jag sprang, bar och tryckte ner barn mellan fröknar. Ska bli intressant att se resultatet. Om fotografen orkade trycka på knappen. Borde väl som ass ha kollat det med.

Sedan var det dags för porträtt. Inne. Personalen tyckte jag kunde få fota min telningar först, eftersom jag hjälpt till en del. Och trots allt har ett jobb att sköta. Det må vara fritt och lyxigt, men nån måste görat'. Suckisen gillade dock inte syskonfotoidén.

-Kan vi inte ta det sen? Jag fotar dina barn en i taget nu, så får du komma in med båda sen efter alla 36 individuella, ja om vi hinner före lunch. Förresten finns det ingen bänk. Så det blir inget syskonfoto.

Fantasifull snubbe. Jag bar raskt in önskad bänk, placerade barnen på den och uppmanade dem att le. Gick sådär.

-Titta mamma, det är en jobbarkille i trädet. Han sågar i bladen. Det får man inte!, sa storebror.
-Äta å sova!, sa lillebror, som börjat tröttna. Helt logiskt. Vi var ju i sovvilarummet.

Å så fotografens uppmaningar:

-Sitt rak i ryggen, titta in i kameran, händerna på knäna. Det här går inte! Kan du hålla i dem?

Så jag låg under bänken och höll i mina söners händer, eftersom de ville vinka till trädkramaren ideligen. Tyckte inte det hade gjort något. Hellre glada barn än livrädda för fotogubbe med PMS, liksom. Funderar på att fakturera surkärringen för mina timmar som fotass. Vad har såna för timlön?

är en c-uppsats ens värd att nämnas?

man ska tydligen skryta med sina akademiska poäng. åtminstone vill styresleordf ha med sin c-uppsats i frisörernas 100-årsskrift. sjukt. borde ha fått uppdrag att spökskriva hennes memoarer i stället.

tisdag 18 september 2007

U-boat?

U-boat
Tid: 22:30-00:05, SVT1
(In Enemy Hands) Amerikansk thriller från 2004. Besättningen på U S S Swordfish undersöker u-båtsaktiviteter i farvattnet och destruerar en fientlig u-båt sekunderna innan de själva blir sänkta av en tysk u-båt. De få överlevande amerikanerna blir tagna som krigsfångar. Men ombord på den tyska u-båten härjar en dödlig form av hjärnhinneinflammation. I takt med att antalet döda stiger, tvingas fienderna att samarbeta. Men så utbryter ett myteri och paniken sprider sig. I rollerna: William H Macy, Til Schweiger, Scott Caan. Regi: Tony Giglio. Bredbild.

Behöver ni hjälp med översättning, månne? Sist jag försökte (i mellanstadiet) kunde man inte kalla undervattensfarkoster så på "engelska".

Dumt sa Bill. Urdumt, sa Bull.

måndag 17 september 2007

Män i damunderkläder

S skjutsade hem från kören - tack!
Fick ofrivilligt en fripassagerare.
En liten tant på vift som från baksätet berättade ogenerat om män i damunderkläder.
En helt vanlig måndag kväll.
På Östermalm, var annars?

Hit får ni förresten flytta!

Kungliga Djurgården, 14 rokVisning: Vänligen ring för visning


Adress: Kungliga Djurgården

Antal rum: 14 rok
Område: Djurgården



Yta: 550 kvmBeskrivning Magnifik sjötomt på Kungliga Djurgårdens mest attraktiva del mellan Djurgårdsstan & Waldemarsudde. Den rosa trevåningsvillan som ligger i naturskön miljö har anor från slutet av 1700-talet med stor gräsplan som sträcker sig ända ned till bryggan som går utmed hela strandlinjen. Två flyglar ramar in den stora gräsmattan & ett vackert lusthus pryder trädgårdens mitt. Den gedigna bryggan som vänder sig mot Stockholms inlopp var en gång i tiden hemmahamn för fullriggaren Abraham Rydberg. Den östra flygeln inrymmer idag två lägenheter & ett klubbrum & den västra flygeln är Sveriges äldsta bevarade kägelbana. I förlängningen av kägelbanan mot vattnet är ett vackert rum beläget som Bellman vältaligt skildrat i sin epistel nr 80. En sällsynt möjlighet att förvärva en kulturhistorisk skatt & en av Djurgårdens få privata villor med sjötomt. Huvudbyggnad om 355 kvm samt flygel om ca 200 kvm. Byggnaderna är exteriört i mycket gott skick & interiört är tidsenliga detaljer bevarade som bla fem fungerande kakelugnar.

Våga vägra villa!

Det här är ingen barnblogg. Alltså blogg om barn. Jag kräks på alla såna.

Men ...

... storebror säger roliga saker ibland. Efter kylig leksöndag i annan hood (kompisarna bor i Vasastan) och utelunch på fik säger T: "Nu måste vi gå jättefort hem å tända en brasa." Jag: "Vardå?" T: "I öppna spisen vi inte har." Sedan gick han hela vägen hem till Gärdet. I snålblåst och regn. Och sjöng för sovande lillebror i dubbelvagnen. Liten men tuff.

Så vi måste flytta. Högre upp. Gärna med balkong. Och öppen spis (nytt krav). Helgen var hemsk, ur sussa-sött-perspektiv. Efterfestare knackade på alla fönster på vår BV i tio min. Och skrek. Både fredag och lördag natt. Läskig flashback till förra våren när lillebror var nyfödd. Påtänd tok slog då sönder alla våra fönster på BV, och tog sig in, medan vi var livrädda på ÖV. Polisen tog honom, men aj vad rädda vi var den kvart det tog dem att komma hit.

Annars snackas det mycket hus nu, i kvartersligan. Svikare! jag trodde vi hade en överenskommelse. Vi håller vårt ord och flytt' int' från stan'. (Men så har vi ju ett stort hus på landet till låns all ledig tid året runt. Välkomna dit när ni får husbegär på hemnet.)

torsdag 13 september 2007

So fresh

Omutbar, som sagt.

"Men tjenare, jag kände inte igen dig. Vad har du gjort? Du ser så himla ung ut!", utropar V, utanför sitt fik när jag forsar förbi på väg från ärende till dagis ½ minut i tre.

Det var dagens bästa komplimang. :-)

En trea, någon?

Sol ute, sol inne
sol i hjärta, sol i sinne

Är extremt väderberoende, så idag var jag untouchable. Inget i hela världen kan komma åt mig. Inte ens rubriksättning, som annars är min svga sida, som ev läsare här har upptäckt. Men nu är det löst och jobbet ivägskickat. Katjing. (Lite klirr iaf.)

Efter lyckad mulleskolapremiärsivägskickande av en stycken två (som T säger) barn, intogs en äcklig latte med snillena. Inget superspännande, men trivsamt (ja, exakt så) i solen. Arkitekten intill körde mot trottoarkanten och det sa pang och pys och sparrismänniskan kliade sig i huvudet. Dagens lärdom; akta kanter. N har tydligen rätt när han oroas av mina snajdiga fickparkeringar.

Skön promis med S. Sen jobb och lite annat tjafs som inte är värt att nämna. Kanske senare. När jag fått distans. Återkommer. Dagishämtning gick bra. Lyckades skaka av mig kopplet av snorisar som alltid "vill fölla me". Tog bara mina två. Storebror har slutat sova middag, men börjat gå på toa själv. Stor kille. Rätt bra, att skippa sovvilan, för nattningen går på fem röda. Som vi längtat, alla fyra!

I parken kom M&D med stora nyheter. Trea på väg. Hälften spydde, resten dog. Vissa av avund. Andra av akut syrebrist. Det är stort, på alla sätt, att bilda familj över det normala. Och coolt. Så länge jag slipper. Partyprissen ringde från kastellet och tillhör nu den avundssjuka skaran. Ja men var gravid då, föd ut skapelsen och ta framför allt hand om den plus storebröder morgon, middag, kväll de närmaste åren. och stå till svars när de kastar skit som tonåringar för att vi aldrig hade tid för dem en och en. Gör det. Och återkom sedan. Så kan vi diskutera saken. Över en flarra skumpa.

Över och ut.

Rysk parmesan

Illa, jag mår illa ...

Har idag VABat lillebror. Han hade nästan feber och var hes, snorig, hängig. Ömma modern tänkte vara lite fiffig och häva sjukan innan den satt sig i hans lilla lekamen. Kan man det? Eller är det samma lögn som att "sova bort en förkylning"?

Hur tänkte jag? Man kan inte vabba när man är egen. Ingen annan gör jobbet. Speciellt inte om man passar på att vila lite samtidigt som sjuke sonen sover. Då finns ingen tid för jobb. Utan man rusar till dagis, som gudskelov ligger i huset intill, för att hämta storebror som "inte sovit middag idag, men tog en power nap vid mellisbordet på gården". Gick en stärkande promenad var ju lite mosig efter tvåtimmarssömnen). Men båda barnen var sega, så vi gick hem. Tänkte att de kunde ju få somna framför Ruskprick och Knorrhane, men ack. Storebror vägrar gå på toa, brottar ner tokskrattande lillebror, läggs i säng på övervåningen av stressad mor och självklart - kissar i sängen! Har han aldrig gjort förr - men det var min bestraffning. Fadern kommer hem och styr upp det hela. Puss!

Själv går jag till ryssen för att köpa mer parmesan. (Eftersom storebror gnagde slut på den gamla vid den för sena middagen igår. Samtidigt som lillebror grät (har aldrig hänt förut, men han var ju sjuker) och modern hade huvudvärk. Hade korkat nog väntat till kl 19 med middag pga faderns sena jobb. Denne kommer hem i 5 min för att sedan gå på lgh-visning, på distans åt sin lillasyster. Kommer hon nånsin köpa en lgh eller är det bara kul att skicka ut oss på visningar? Alltid kl 17.30, då vi borde äta för att livet inte ska bli kaos för de små.) Men tillbaka till osten:

"Nejnej, hyvla inte på golvet. Mamma har köpt världens dyraste parmesan. Det där var fem kronor direkt i slasken!"", utropar fadern förfärat. Storebror tjuter av skratt, men slutar fasktiskt hyvlandet av ekologisk, svindyr ost. Från ryssen. Det förklarar väl allt? Och fadern lyckas peta i både sig själv, barnen och modern varsin portion pasta med världens godaste köttfärssås à Nicholas le grand. Kan ha berott på det smarta draget att hälla i modern en rökig liten virre i dockglas före maten, "för att döda bakterierna". Barnen ville också ha. De fick lukta. Det räckte. Tur.

Moderns mage har matvägrat sedan fredag. Illamående och klen. I ständigt behov av sömn. Kan/får inte vara gravid. Nej, det måste vara höstens sjuka. Och imorgon börjar hatkärleken Mulleskolan. Nu ska två barn förses med ryggsäck med matsäck och vara på dagis tidigt. Hur klara detta?

Men vad gör jag här? Måste ta igen lite förlorad arbetstid. Fadern kan inte VABa. Ska på galej, nej jag menar konferens hela dagen och kvällen i skärgården. Hette det inte kick-off förr? JES! kommunikation borde anordna dylik tillställning. Sätts genast upp på to-do-list.

måndag 10 september 2007

Skön klänning

Den numera kvartersberömda, gröna, sköna klänningen jag inhandlat fick idag en ny kommentar. "Är du gravid igen eller är det bara en väldigt söt klänning du har på dig?", undrade duktiga sopranen. S (som var med för första ggn - välkommen! & skit i Rossini) och jag storskrattade. Den gröna, sköna är söt och modern. Det betyder att den är a-linjeformad (eller ngt sånt) i tunikamodell. Precis som gravidklänningar. Måste skaffa skärp. Har ju en getingmidja att åter visa upp för världen. No more kladdkaka.

Och apropå kladdisar. Ville ge äpple till fröken idag. Hade slängt ihop en chokladkaka för att muta kunden att ge JES! kommunikation fler uppdrag. Man får inte vara dum. Spurtade till mötet. Som flyttats till vårt kontor. Men alla medarbetare hos kunden tittade längtansfullt på kaka, melonglass och dito amarettotoppar. Stackats anställda satar, tänkte jag, och gav dem hela anrättningen. Sprang sedan fortfort söderut. I regn och rusk. Men med lätta steg efter att ha gjort en god gärning. Väl på kontoret hade MMS skickats "mm vad gott med annans kaka". Tji fick de. Flytta möten? Utan att meddela. Måste ha krismöte om kommunikationsbyråns internkommunikation. Men köpta blåbärsmuffins är också goda. Perfekt GI.

Gud finns

Håhåjaja.

Hade korrmöte idag. Språkfascisten i mig myste av välbehag. "Menar du verkligen allvar?" undrade svettig redaktör och kära AD-kollegor. "Ett semikolon följs inte av stor bokstav. Så det så.", sa jag och ansträngde mig för att se myndig ut. Lite senare brast det. Vi hade kommit till texten av den glade amatören. Den var full av "alla underbara människor". Jag fick ett av mina berömda skrattanfall. Ni som varit med förr vet att de inte går över på mindre än fem minuter. Speciellt inte när herr viktig redaktör auf Deutschland ser strängt på kvidande konsnult och ber den senare att lägga av med dylika fasoner.

Liknande scenario upprepades vid kvällens körövning i kapell. Inte populärt. Körledaren undrar vad som är så roligt. Lite som i skolan. Hon sa iofs inte "Kan du inte dela med dig av det roliga?" men det var inte långt borta. Tittade på Jesus, tänkte på hans lidande, gjorde korstecknet (nu tror alla i den profana kören som tillfälligtvis övar i kristen boning att jag är religiös fanatiker, eller katolik åtminstone) och se - det hade önskad verkan. Fnissbubblet i magen pyste ut gnm örononen i stället. Praktiskt. Sen att jag sjöng lite halvfalskt den närmaste halvminuten. Det får man ta. Kunde varit värre. Helfalskt.

Renovering pågår

Ursäkta röran - vi bygger om,var ett sågat program med F&F, numera medias älsklingar rika som små troll. Välförtjänt. Såg aldrig programmet men förfasades över blaskornas krigsrubriker om förnedrings-tv. Stackars Emma, faktiskt.

Nu pågår min sjävrenovering. Efter tre års förfall, pga två små prinsars tillkomst och efterföljande lek-i-parken-vänliga plagg, är det dags att sluta vara jeansmamma med hästsvans vareviga dag. Har bokat tid för ögonkoll och förhoppnigsvis får jag ledsyn inom kort. Håll tummarna. Om doktorn kan komma (annan tv-serie) någon gång. Har varit på St Eriks ögonlaser två ggr men Sthlms (världens?) ende specialist på makalösa ögonfel är en sjukis. Och hans sekr kan inte slå flera siffror i följd på telefonen för att meddela patient åkandes tolv mil från Grizzly om sakers tillstånd. Hrmpf.

"Du har en fantastiskt välskött munhåla!", utropade tandläkaren. Det lät lite äckligt, men är nog bra, för han såg ärligt nöjd ut. Har inte varit där på tre år (skyller på barnen igen) men där fanns inget att anmärka på (tillade hon stolt, hon som aldrig haft hål). Nästa lyxrestaurering blir nu att putsa en plastis. Eller ev göra en keramikfasad. Känns extremt vuxet.

Eftersom jag sparat så mkt på att inte gå till tandläkaren var jag tvungen att shoppa lite. Två ursnygga klänningar och några leggings blev det. Plus fleecegalonisar till modemedvetne sonen, 3 år. "Jag vill ha röda - inte bruna! De passar inte till jackan ser du väl." I morse vi frukosten glider jag in till familjen, mkt förväntansfull. "Har du ny outfit?" Älskade Snusmumriken ser mig! "Den ser i alla fall skön ut, klänningen." Dumbom. "Skön?! Förvisso, men är jag inte lite snygg?" fräser tilltufsad fru. "Jojo, men det är ju bra med sköna kläder ..." mumlar nedslagen äkta man. "Mamma har en grön klänning. Kan du ha dina gröna skor när vi går till dagis, kan du det? Imorgon blir det en röd. Det kan vi väl köpa?" säger den oerhört uppskattande, modemedvetna sonen. Puss! Lillprinsen har gröt i hela ansikten och bara ler. "Mamma fiiin." säger han.

Nu ska jag hämta skruttarna på dagis och gå till parken. I min gröna otfit.

P.S. legging känns som en trend jag missade. Bytte dem mot hederliga, tjocka (=praktiskt varma) tights i stället. Strumbyxor på svenska. mkt nöjd. D.S.
Av jes1, 070906 14:38

Små underverk

Tryckta media är sköna små underverk. Speciellt med välavvägda ord, bilder och en präglad yta att ta på.Ville bara säga det. Nu ska jag jobba vidare med PR-versionen av jubbemagat (nej den stockholmska förkortningen funkade inte; jubileumsmagasinet ska det vara). Jag är inte alls bloggberoende.
Av jes1, 070905 14:35

Skärpning

detta är helt klart vanebildande. måste bara tillägga att:nattens inlägg var ett stilbrott. Snusmumriken påpekade vid frukosten att "du borde kanske skriva lite proffsigt om du ska ha en blogg på CAP". så jag återgår till att använda stor bokstav efter punkt. Så.Kan man bli utslängd av herrar Mattson & Torberger? Det vill jag ju inte riskera så någon form av formrelaterad språkinfo (eller nåt ...?) skall härmed införas. Hmm. Jo, idag blir det lite äpple åt fröken i form av reklam. Seminariet "Redaktionell design" verkar hur bra som helst. Missa inte det! Se annons här intill. Nu till dagens dilemma. Kvartersgänget är delat i två läger. Ena halvan vill fika och sen gå hem för att blogga (aka "vattna, tvätta, fixa lite" men jag ser nog vad de egentligen gör. Busted!) Andra halvan vill gå power walk. Utan kaffe före. Jag vill göra allt! Började därför dagen med att jobba, kl 01. Skriver en PR-version av den jubileumsbok jag jobbat på åt Frisörföretagarna i sommar. Nu vill jag ta den dagliga latten med helst hela gänget på Vickans, men lite snabbt. Sedan gå stora djurgårdsvarvet med dem som orkar, "den sportiga delen av latteligan" som M skrev i sin blogg Malinea. Men man kan inte få allt, vad det verkar. Dagens ilandsproblem. Att latta eller inte latta. Och ett nytt verb!
Av jes1, 070905 08:20

tre i tre (om natten)

gaaalet!
att sitta här och bli arg på min inkompetens. jag är en tekniknörd utan koll. eller kunskap. fattar inte varför mina ansträngningar som nybliven bloggare inte vill se dagens ljus. men det är ju fortfarande mörkt ute, förstås ... och snart vaknar männen i mitt liv. snarkningar och snusande hörs från öfre plan i etagevåååningen. det är sååå östermalmskt - att vilja lite mer. sanningen är ju att vi bor på ½ + 1½ trappa. men någon sa "er pittoreska etagevåååning" (med exakt den betoningen). och jag bara: "vaddå, du menar landet?" för ett sånt utnyttjar (ja UT-nyttjar) vi också. fint ska det va. men det är inte vårt utan min ömma moders hus. i nära anslutning till hennes. men man varken ser eller hör varandra. det är tur, säger snusmumriken. "de är bra, dina föräldrar, men du blir så arg när svärmor misskrediterar städningen." å så ringer han och bjuder dem på middag. igen. fotnot: vi städar VARJE dag. vi har barn. och jag är en smula ordningssam. men min mor är anal pedant. äpplet faller inte långt ... härligt med ordspråk. borde bilda klubb. eller forum. får tänka mer på det. i närkontakt med kudden.
ajöken!


Av jes1, 070905 02:47

på allmän begäran; här är min blogg!

på allmän begäran; här är min blogg!

Jahapp. Så var man del av den grå massan. Står inte ut på något sätt. Jag bloggar, alltså finns jag, tycks vara devisen just nu. I kvartersgänget bloggar folk som tokiga. Jag har varit på landet 2½ månader och tillbaka i stan har något förändrats. Under morgonens obligatoriska latte ihop på det lokala fiket börjar de skruva på sig allt snabbare, märker jag. "Ähum, måste hem å fixa lite ... det fanns nog lite tvätt eller nån' blomma att plantera om tror jag." Så man sitter där ensam. Går hem och får meddelande om ett antal uppdaterade bloggar. Jorå, det är gänget som har fått abstinens och sprungit hem från den sociala, verkliga samvaron för att kasta skit på folk och fä i den virtuella världen.Jag har stått emot trycket länge nu, men nu är jag en av dem/er. Har både facebookkonto och är med blogg. En grå mus bland alla andra. Men det blir nog bra det här!
Tjing!
Av jes1, 070905 01:39