Vissa vänner träffar man inte så ofta som man borde. Man befinner sig kanske på olika platser i livet eller på jorden, den ene lever som singel-i-stan medan den andre gift sig och bildat familj. Man försöker lite tafatt hålla kontakten, men det blir inte riktigt av att ta den där lunchen som man alltid säger att man borde.
Plötsligt möts man igen, kanske i en lekpark, för tada!, singeln har funnit sin själsfrände och bildat familj. Man börjar umgås och undrar hur i hela friden man kunnat vara utan den här vänskapen så länge?
Lite så, fast ändå inte alls är det med mannen och hans barndomsvän. Deras återträff blir ett SMS, som blir till ett blogginlägg som en av mina kära läsare ser och tipsar mig om i en kommentar. Och vi som inte hade en aning om att P pappabloggar. (Grattis till lilla livet igen, P&H.)
Håll med om att kommunikation är fascinerande.
Nu måste jag bli frisk så att jag kan börja jobba igen. Bland annat.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar