torsdag 7 maj 2009

Skräck


Vissa är rädda för spindlar.
Den rädslan övervann min vän i klapp-och-kel-terapi.
Andra är rädda för sjukhus.
Den skräcken motade min fina lillebror bort här hos mig igår.

Själv är jag rädd för att tappa fotfästet.
Och när jag var liten hade jag mardrömmar om att allt hår trillade av. Tillåt mig småle. Det är mitt minsta problem just nu. Tyckte tom att det var rätt befriande förra gången. Ett problem mindre, liksom.

Det värsta som kan hända är att barnen drabbas av något hemskt, tätt följt av rädslan för att förlora mannen i mitt liv. På delad tredje plats kommer cancer, blindhet, förlamning.

Status: Check på cancer gånger två, check på halvblindhet (just nu nästan helt). Återstår förlamning. Har endast testat tillfälligt. Vill inte göra om det.

Utmanar jag ödet nu, bara genom att skriva om rädslorna? Nej, eftersom jag är övertygad om den inre styrkan som övervinner allt.

Vad är du rädd för?

5 kommentarer:

Anonym sa...

Men huuu, hoppas du/de får bukt med ögonen snart! Det verkar jobbigt, jobbigt och begränsande.

Måste säga att jag delar dina rädslor. Det är man ju rädd för, att någon i ens närhet ska drabbas av något mycket jobbigt eller man själv.

Därefter, oberäkneliga människor som vill andra illa. Där ute, i samhället. Som man måste passa sig för. Inom den kategorin menar jag saker som överfall och sånt.

Är även rädd för maktgalna människor som utnyttjar andra. Som flackar, som är falska.

Hm, ja listan kan tydligen göras lång.

Varför fick vi inget regn i dag? Eller har det kommit och jag bara inte märkt nåt? Har jag något konstigt förhållande till väder? Typ "den-som-inte-märker-vädret". Har nämligen ett konstigt förhållande till väderleksprognoser. Troligtvis för att de heter just "lek". Jag är vuxen, då förstår man att sånt som heter lek inte är på riktigt. Jag kan bestämma mig innan prognosen börjar, på nyheterna, "nu ska jag kolla på vädret" och efter vad det nu tar, 3 min, har ingenting gått in. Jag har sett hur Jannike, tidigare Pohlman, och vad de nu heter, pratar på, uppfattar enstaka ord. Men det går inte in. Och då tycker jag ändå vädret är intressant.

Hm, du fråga om rädslor. Varför pratar jag vädret... Är jag rädd för rädslor eller vädret. Äh

Anonym sa...

Oj, signaturen var visst E på väderdravlet.. :)

Jos sa...

du har övervunnit spindelrädslan, gullet. det slår allt!

Lisa sa...

älskade vän.
vad otäckt att synen påverkas. hoppas det släpper snart.
vilka är mina rädslor?
de du nämner stämmer nog bra in på mig med.

att förlora mina nära, förlorade pappa förtidigt till Leukemi (men helt annan sort än din) när jag var nio, det har nog satt djupa spår i mig och jag är rädd att förlora dom jag älskar. att inte hinna ta farväl och tala om hur mycket jag älskar dom.

farmor fick en hel hop cancer former 3 år efter pappa och doh 63år gammal och syster fick malignta melanomfläckar som tackgodegud inte skapat något mer inne i kroppen
så cancer är nog en av mina största rädslor.
och bilar som kör för fort.
jag är rädd för att inte hinna med allt jag vill i livet.
rädd för att mista min sista förälder mamma som kämpar på så bra som ensamförälder i alla dessa år. hon ska sluta jobba till hösten när jag är mammaledig. det känns underbart. vill ha så mycket mer tid med henne.
annars är jag nog inte så rädd, vare sig för mörkret eller åskan eller höga höjder.
mindre förtjust i insekter o spindlar men kan hantera det så länge de inte är PÅ mig.
en massa kärlek min kära.
Stor kram
Lisa

Jos sa...

@Lisa
cancerrädsla botas effektivt med täta kontroller. så att man upptäcker den eventuella sjukan i tid. se på mig!
puss på dig