onsdag 24 mars 2010

Vad är väl en spik i foten? 2


Tulpaner och tända ljus.
Tecken på kaos och kärlek.

Bronkit, bihåle- och öroninflammation.
Och stukad ankel.
Men ingen leukemi!

Så nyss hemkomna mannen, som hållit hov med mikromjukisarna på Örebro slott, smörjt kråset och dansat disco på Ritz samt sovit kungligt på Grand Hotel i dagarna tre, nu läser Sixten & Blixtens uppfinningar för barnen som hållit sig vakna är väntan på "vår älskade pappa", så anser jag att Grey´s anatomy åter är ett passande program.

Det var länge sen' sist. Då, i maj, låg jag isolerad och kikade fram bakom kudden, med sjuksyster och övernattande vännen I vid min sida. Så sjuk och eländig. Men just därför var det väl också så skönt att få lätta på trycket vid veckans obligatoriska gråtstund.

- Tycker du att det är uppbyggligt att se sånt' här just nu?, undrade pappa då.
- Jag kan faktiskt skilja på fiktion och verklighet, hulkade jag.

Tillåt mig småle.
Har inte sett programmet sen' dess.

3 kommentarer:

Singelmamman sa...

Ja du låter ju nästan helt frisk. Hm...

XXX sa...

Så skönt att bara ha öroninflammation och sånt världsligt efter din resa.
Jag är så glad för din skull trots att jag inte känner dig...
Ta vara på dig ändå och krya på dig.

Sus sa...

Ja herregud...vilken jävla resa du gör..