torsdag 25 mars 2010
Våffeldagen som försvann
Vilodag.
Helt sonkad av drogerna.
Som faktiskt funkar fint.
Jag är stilla.
Och vägrar bli friskgymnastiserad av storebror kl 05.37.
Eftersom jag misskött min förkylning och nu skördar snorfrukterna av det.
Trippelinfekterad, således tre antibiotika.
Solklart.
Plus morfinhostmedicin.
Och alla de vanliga 17 immunförsvarssuprimerande pillren som hindrar märgen från att stöta bort kroppen på obehagliga sätt. Med dödlig utgång. Ja, i värsta fall.
Tröttglad.
Lovar guld och gröna skogar med hes stämma.
Och glömmer snabbt.
- När man blir gammal behöver man hörapparat. Är det dags? Du varken hör eller hörs idag., informerar storebror.
Och precis då trillar inbjudan in om återträff med anledning av att vi slutade grundskolan för 20 år sedan, samtidigt som jag hittar mitt första gråa hår.
Det är kul att vara medelålders.
Vi tar våfflor med Kalix löjrom och bubblor till fredagsmyset i stället.
Tror det smakar bättre då.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Åh, jag anar Cocillana, denna underbara drog vid rethosta:). Hä vände ju för sjutton på nån enstaka kur med det! Å härligt groggy blir man.
Gonatt, sweetie!
Eve
Själv såg jag för första gången i mitt liv gröna små gubbar när jag fick i mig mina första droppar Cocillana. Usch ja, måste de som bjuder in till klassträffar skriva hur många år sedan vi sågs. Tycker att det räcker med välkommen. Våfflorna smakar säkert kanon idag istället! Ha en härligt lugn fredag.
Skicka en kommentar