Visar inlägg med etikett champagne. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett champagne. Visa alla inlägg

fredag 15 april 2011

Lillördag


Fotbollsdricka

Första utelunchen i värmande sol i Luma parks amfiteaters lä. Och senare en after work/skola/dagis med Lansons rosa champagne i cerise våtdräktsfodral. För att fira att eh ... det är vår? Och lillördag. (Onsdagar är för lantisar. Säger city kidsen.)

Senare ett samtal från kansliet om att storebrorsorna som genom ett trollslag (eller mer troligt pappornas utlovade hjälptränarinsatser) hamnat i samma DIF-lag, att lillebrorsorna står i kö till den eftertraktade knatteskolan och det blev rosa bubblor för alla åldrar. Bubbelsaftskål för papporna, som båda tvingas byta lagtillhörighet för barnens skull. Och för mammorna som kör fysträning och hejaklackssång. Ränderna går aldrig ur. Heja Sirius!

torsdag 28 oktober 2010

Pol Roger, vår vän i vardagen


(Påll Råtjääär)

Min mumrik.

Hjular in i vardagsrummet efter en motvallsdag, pussar på nybadade sofftrojkan och trillar sedan köttbullar glatt skönsjungandes. Kommer ut till oss, höjer ena ögonbrynet och frågar:

- Champagne?
- JAAA!,

ropar barnen. Medan jag tvekar, tycker vi ska spara just den flaskan till helgen, men snabbt kommer på bättre tankar när jag inser att jag måste berätta om dagens incident. Vars lyckosamma utgång verkligen bör firas. (Historien finns snart i ett inlägg nära dig.)

Mina tre musketörer vet hur livet ska levas.
Jag lär mig ständigt av dem.
Och den helvetsjävlaskitsjukdomen.

Att jag, efter makens läggning av nu nästan friska prinsar, ser nyheter ackompanjerade av bekanta snarkningar från barnens rum, är mer regel än undantag. Så småningom njuts de kvarvarande ädla dropparna tillsammans med den yrvakne kärleken med kuddveck på kind. Den som väntar på något gott ...

fredag 23 april 2010

Dagens citat


... hämtar jag från den lyckade gårdagskvällen.
För nu ska jag sova.

P.S.

Försäkringskassan ville utförsäkra mig idag, men efter viss kamp skickar de mig inte till Arbetsförmedlingen på måndag. Satt (stod, låg, gick) i telefonkö hela förmiddagen och fick dem till slut att skynda fram "beskedet någon glömde". Kom osökt på en ny slogan:

Fk - där besluten fattas

D.S.

torsdag 18 mars 2010

Fin medicin


Det är helt okej att vara förkyld.
När man har annat att jämföra med.

Det är speciellt acceptabelt när fina vänner från förr kommer över med lekfulla söner, en underbar vårbukett och en flaska Moët för att fira fina besked.

Medan fadern och lillebrorn kockar i köket, och räddar den lasagne jag inte vågat krydda i mitt smaklösa tillstånd, så skålar B, K och jag. Och se där! Trots tidigare knastrande svalg fungerar smaklökarna utmärkt. Men så är ju allt precis som det ska. Champagne bör vara torr, kall och gratis. Som Winston Churchill sa.

Idag laddar jag med sängvila och morfinhostmedicin inför mitt återtåg till jobbet. (Data)Spelgalan väntar. Kan bli nervkittlande prismässigt. Samt spännande ur svimningsperspektiv. Den som står på benen får se!

torsdag 31 december 2009

Tje-ljud och parenteser


Det kom ett litet brunt paket med posten. Som vi stressat hämtade på vår nya postibutik, samtidigt som vi köpte den olycksaliga köttbiten. (Det är för övrigt första och sista gången jag lagar lövbiff. Eller handlar i den affären.)

Sedan glömde vi, eller snarare gömde vi, presenten under årets lånade, stiliserade och knastertorra pinngran. (Får inte ha levande organismer inomhus i år, såsom krukväxter, granar, mögelost. Etcetera.)

Men nu har vi öppnat den långväga gåvan. Tack, kära omtänksamma, avlägsna författarvänner! Vi njuter ... sippar champagne och delar en vackert modellerad bit schweitzisk lyxchoklad lyssnandes på farfars favorit. (Man kan väl sin Frankie boy? Inte är det schottis eller schlager.)

onsdag 30 december 2009

Förfest, inte helt hundra

Skål ta mig f-n!

Här tas segern ut i förskott. Varför vänta? Vem vet vad som händer imorgon?

Efter dagens kontroller, med bra besked hos norra Europas bästa doktorer, de eminenta B & G med de grå tinningarnas charm och oceaner av kunskap, klokskap och erfarenhet i bagaget, öppnar vi skumpan en dag tidigt. Och pusslar ihop alla världens länder med barnen. Som snabbt blir bättre än jag. Vilket väl snarare säger något om hur lättpåverkad jag är än hur duktiga de är. Ett glas torra bubblor och jag förvånas över att en bit av Kambodja inte passar där jag är helt säker på att den ska vara.

- Mamma, du är inte helt hundra på det här. Eller Nintendo. Men jag älskar dig ändå., säger storebror.

onsdag 9 december 2009

Friskkvitto


Vi var i Uppsala idag, mannen och jag.
Han lämnade blod.
Jag tog prov.
Och fick svar.

Benmärgen är ren.
- Inga tendenser till leukemi.
Berättade lättad doktor.

Och jag andades ut.
Var väl inte direkt orolig denna gång. Bara en gnutta. Trodde tills i våras att jag skulle känna och förstå om jag var sjuk. Men litar inte på kroppens signaler längre. Blev minst sagt förvånad när leukemin återupptäcktes. Innan dess innebar benmärgsprov ett säkert, årligen återkommande friskkvitto. Sedan april i år har det känts annorlunda. Och borrningen har varit lätt ångestfylld.

Skålade i julmust med bästisen K och mannen över en lättlunch i sjukhusets mest folktomt ekande finlandsfärjeentré. Finaste sällskapet att fira med, om än i en något udda miljö.

Men ikväll törs vi planera framtiden medan vi kan njuta av en välkyld flaska Bollinger från omtänksammaste extrafamiljen i Götet. Eller en Veuve Clicquot i våtdräkt från svärfar.

- Det är lillördag* idag. Kan vi få smaka på den lilla flaskan julmust som står i kylen?, påminde precis lillebror.
- Nej vännen, den provar vi på storlördag., bestämde jag.

Note to self:
Köp mer julmust. Helst innan barnen upptäcker den tomma flaskan i PET-insamlingen. Må de aldrig förstå att modern syndat en sen måndagkväll och är skyldig. Ty hon är fortfarande prinsarnas ofelbara framtida gemål. För hur länge?, kan man undra ...

*Även om det nu för tiden mittiveckanfestas på torsdagar. Den stora AW-dagen då alla kollegor släpper loss, är otvungna, chosefria och härligt ickekontorsmässiga. Veckans kick off. Som följs av extremely casual Friday. Då företagen töms efter fredagsmysfikat och inte mycket blir gjort men ramöverskridande beslut blir fattade. Jag saknar jobbet! Men det är ju en helt annan historia.

fredag 21 augusti 2009

Promille och fiskgryta


Just när jag skulle synda (jag får inte äta annat än egenlagad mat pga hygienrestriktioner, men bondfrun vet om läget och vi var de enda gästerna, och jag hade ju sommarlov från sjukdomen och "glömde" att uteställen är förbjudna och hur farligt kan det vara, va?) med en bit hemystad ostpaj på Väddö Gårdsmejeri ringde doktorn:

- Vi måste låna dig ett tag. Det goda är att leukemin så när som på 0,17% är borta, men för att transplantationen ska ha de bästa förusättningar vill vi utplåna sjukdomen helt. Kan du komma in några dagar för en cytokur och en LP?

Hastigt förbyttes sommarutflykten med lillprinsen och morfar på kosafari mot inhandlande av havtornsost, havtornsmarmelad och morotsknäcke samt kokboken Bondens marknad där vårt lokala gårdsmejeri finns med (både i boken och varje lördag i Tessinparken). En tidig födelsedagsmiddag planerades för dagens 35-åring och sedan utfördes storverk i köket för att två dagar för tidigt fira vår Mumrik.

Vill du förföra din älskade, gör som jag, en himmelsk fiskgryta. Receptet har varit en väl förborgad hemlighet sedan 1997, men jag är givmild idag, för att det är min mans födelsedag.

Vitlöksbräsera aubergine, fänkål, gul lök, purjolök, tomat, morot, gulrot, potatis, palsternacka.
Stek räkor heta i vitlök och dina favoritkryddor.
Koka upp matlagningsgrädde, vitt vin och Herbes Provencale. Rör i saffran.
Lägg i fisk av eget val och toppa med färska, skalade räkor.

Servera med råris och nybakat bröd och vitlöksstinn, hemgjord aioli. Samt ett gott torrt vin.
Glöm inte att inleda med champagne och de godaste ostarna med marmelader på knaprigt, smaksatt knäcke.

Ge sedan din älskling ett presentkort på exempelvis klassisk massage på Havsbades SPA. Samt bubbel i bubblet. En egen stund medan barnen har skattjakt hos morföräldrarna.

Allt medan jag är på Ackis för att utplåna den sista promillen sjukdom i min kropp. Med bästisen på lunchdate och internationellt, efterlängtat kvällsbesök.

Man måste tänka på procenten ... och vara noga med promillehalten. Skål ta mig f-n!

fredag 28 mars 2008

Kändisfest


Följde med sångfågeln på Tony Irvings bokrelease på Josefina i förrgår. Champagne, kindpussar och kamerablixtar ... såg jag på håll. "Och vem är du? Jobbar du med produktionen?" frågade Shimoda & co. "Jag är ingen, gå vidare du, missa inte schlagerstjärnan där borta!" Är gärna en nobody. Gillar att betrakta. Men också prata hela meningar med intressanta människor som har en idé. För det var en salig blandning. Lyckad partymix.

Och det var riktigt kul. Främst att umgås med P bortanför lervällingen. Vardagsflärd, lite ... ehm ... spontandans för stela rumpor, en fullproppad goodiebag och ännu en insikt om att nedre Gärdet är det ultimata bostället. Så nära när det behövs, men ändå tillräckligt långt bort. Vive la ville!

söndag 16 december 2007

White Christmas


Mossan växer på mig, men ingen har sagt nåt. Eller så har jag inte lyssnat. Skrik mig i örat framöver, snälla!

För det är ju mossigt och rätt förfärligt att det kändes ovant att gå på lyxigt julpartaj med mikromjukisen. Ganska trötta, men förväntansfulla, uppklädda och tillsammans, för första gången på evigheter, lämnade vi ett litet kaos bakom oss, trygga i att M&G "äntligen blivit tillfrågade" om att ha mysfredag med prinsarna.

Och "oh, vilket party!". Det multinationella bolaget hade hyrt Nordiska muséet, och bjöd på champagne, kultur, artister, god mat & fina viner men famför allt ett dansgolv med en DJ som måste ha exakt samma skivsamling som jag. Tidig nittiotalstechno avlöstets helt naturligt (ja faktiskt) av soulklassiker, RnB, sjuttiotalsdisco och blipp blopp. Inte en enda skitschlager så långt öronen hörde. Ej heller slaktande eurodiscoversioner av GOD musik.

Så vi använde bara varsin drinkbiljett.
-Romåcola, vodka russian eller GT?, sa trött bartender.
-Ojdå., sa jag, som inte smuttat på en drink på flera år. Och det var tydligen jätte-kul ...

Men ett glas vin, försök till dataprat i kvadrat och ett nödlögnsbesök på the ladies senare kändes dansgolvet som den här festens centrum. Men hur är det nu? Den dagen man blir förälder mister man sin moderna dansförmåga, eller? No idea, men vi hade iaf kul. Och bjöd på ancient moves. Eventuellt. Tills vi vandrade hemåt. Samtidigt som vi fick skandalrapport från annan julfest, hu & hi. Och femton minuter senare sov sååå gott.

Dagens självklarheter:
Barnvakter är till för att anlitas. Och nedre Gärdet är Stockholms närmaste förort. Så klart. \0/ (= Händerna i taket, för den oinvigde.)