onsdag 20 januari 2010

Lite lätt handikappad

Livet är en uppförsbacke.
Och sen går det utför.
Säger vissa.

Jag tycker livet är ganska tiptop.
Oftast.
Men önskar just nu att jag vore ambidextros.

Har inget tålamod.
Men yror i brallan.
Attans ont i axeln.
Kan inte ta smärtstillande.
Höger arm fastspänd med mitella.

Vill öka flåset.
Måste träna. Nu.
Men kan knappt göra någonting.
Eftersom vänster arm är överansträngd.
Den arme stackaren. (Ha, ha.)

Är det inte lite synd om dig nu?, undrar S.
Verkligen inte!
Ett benbrott läker.
Oftast.

Det är lite värre med leukemi.
Men det reder sig nog vad det lider.
Moahaha.

Inga kommentarer: