Medan maken överraskningsfirar god vän nästgårds tröstedelar jag en av Ejes mörka tryffelstänger med mig själv framför Skavlan. Hejdar mig dock. Behöver inte längre jaga ihop kalorier. Så jag lämnar gentilt andra halvan av det halva chokladet (skånsk grammatik) till kärleken.
Målet är nått:
jag har passerat 50-strecket!
Dags att sluta frossa gott?
Innan jag återser magvecket.
... men erkänner gärna att vore jag inte proppmätt hade jag nog byggt upp de där kärlekshandtagen ...
Målet är nått:
jag har passerat 50-strecket!
Dags att sluta frossa gott?
Innan jag återser magvecket.
... men erkänner gärna att vore jag inte proppmätt hade jag nog byggt upp de där kärlekshandtagen ...
5 kommentarer:
In case of emergency är det ju bra å ha lite extra att ta av! Om det skulle bli svälttider eller så...så brukar jag resonera! Jag är lite mjuk och go, men jag svälter i alla fall inte ihjäl först :p
Lovehandles tar jag hand om tydligen. Jag verkar få allas =)
Sv: Gamla Stan...! Oh yes!
Härligt, då tillvaratar kroppen maten och det är ett bra tecken på att den mår bra och fingerar!! (själv önskar jag att det bara vore 50-strecket jag hade passerat....) /K
....fungerar i alla fall! /K
Du är en sån fantastisk kämpe, sweetie!
Men lite mer än 50, va..?
Krrram Eve
Skicka en kommentar