söndag 20 september 2009

Vallandet

är i full gång.

Tack för alla erbjudanden om hjälp.
I nöden prövas vännerna.

Igår tog bästis K och jag en skön promenad i den ljumma eftermiddagsbrisen. Kloker lånade mig sitt öra och ja, jag kunde prata hyfsat bra trots svullen mun och tunga samt blödande hals. Sedan hade vi en liten BFF-ceremoni som innefattade små, små ord om lycka samt varsitt armband av sötvattenspärlor jag köpt i mitt lilla paradis. Kan verka en smula pubertalt och lätt mesigt, men låt gå för det då. Vi var dessutom alldeles för vuxna i fjortisåldern för att nedlåta oss till dylika ömhetsbetygelser, så det har inte varit läge förrän nu, som tvåbarnsmödrar vid 35. (Även om jag med en dåres envishet hävdar att jag sedan transplantationen endast är 22. Och halvtyska. Precis som K.)

Idag kom en annan vän att lita på. Motorcykelmannen eller den forne musketören JAS och jag tog den vanliga rundan i parken. Strosade sedan på bryggan och kikade på båtar, satt på en bänk och debatterade åldrande surdegar som vi beslöt låta jäsa ifred. Energislukare ska man inte beblanda sig med. De får ta sin syra någon annan stans.

Imorgon kommer fadren och stannar till fredag men får bo på annat håll. Dessutom kikar nog barndomsvännen från seglarskolan förbi. Numera barnläkare och pappa till mina söners bästisar på landet, som för övrigt gjorde vår femårings födelsedag till en fabulös succé mitt i all oro inför min flytt till sjukhuset och de tre musketörernas flytt hem till den nya, okända våningen. Som för övrigt också funkade fint. De stormtrivs allihop, just nu fyra killar i tre generationer eftersom farfar hjälper till med bestyren i tio dagar.

På tisdag kommer det lilla livet A på kärt återbesök med sin mamma aka Snygg-L. Onsdagen innebär eventuellt en promenix med finaste landetgrannen och vårt bröllops sångfågel S. På torsdag kommer nästa nykläckta bebis i bekantskapskretsen. Sedan är det äntligen fredag och jag får krama mina fina ända till måndag.

Jag ser fram emot veckan och tror på ALL-läkarens ord: nu vänder det!

6 kommentarer:

Anonym sa...

WOW! Du är då verkligen omtyckt tjejen :-) och det värmer. /Kram K

Anonym sa...

Good for you, babe! Hoppas att det har vänt. Vill bara att du ska vara försiktig och önskar att ingen smittar dig med något! Tänk på att du är "nyfödd". Jag brukar inte vara rädd i vanliga fall, men har kompisar på `Öppna förskolan´ som ska stanna hemma hela hösten med sina barn (nyfödda) eller längre med tanke på svininfluensan. Den är ju inte värre än en vanlig, om man är frisk men fler får ju den för att de är ny sägs det /kram a

Anonym sa...

Hej min vän! Det värmer att höra om alla vänner som du promenerar med. Hoppas verkligen du förstår hur mycket du betyder för väldigt många, m.a.o vilken fantastiskt fin och bra vän du är! Hoppas du snart börjar känna dig bättre och slipper den ständiga pinan. Stor kram från Åsa

Anonym sa...

Underbart att du vart ute och fått lite solsken i blick och åns härliga stank i snoken.
Underbara nyheter! Jag anmäler mig till valla-schemat om en vecka då :). Och det är minst lika mkt för att jag själv behöver vallning, läs motion :).

Kramen till dig, fina!

Eve

Anonym sa...

Så glad att höra att din efterlysning fått sånt gensvar!

Personligen är jag lite för nojig att besöka när ditt tillstånd fortfarande är så kritiskt. Jag känner kanske efter allt för mycket? Lite täppt i näsan - förklyning, eller är det bara "gravidsvullna slemhinnor"? Eller har S släpat med sig något från dagis som visar sig först efter några dagar? Jag vill bara vara supersäker. Better safe than sorry, resonerar jag. Jag hoppas du inte ser det som egoistiskt - för jag vill så gärna hjälpa dig.

Var i din grannpark igår, Tessinparken, för att kika ner i ABMs barnvagn - så liten, men så söt hon var. Passade på att ringa N, hade varit så kul att ses, men då var de på mer spektakulära äventyr - längst upp i Kaknästornet! Gungorna i parken kunde inte riktigt konkurrera.

Nä, nu är det läggdags, och jag ville mest säga god natt och att jag tänker på dig. Sov sött wonder woman! Kram L

pappa sa...

Så undrebart med många fina, positiva vänkontakter. Det är nog också en sorts medicin! Du är en synnerligen social individ och vi ser ju på kommentarskörden att "du verkligen finns", mitt hjärta! Som vi bestämt, jag dyker upp på måndag e.m. efter att ha åkt tåg och sedan installerat mig i min temporära bostad på Sysslomansgatan. Så på med promenadskorna nu måndag - fredag. Vädret är utlovat att bli riktigt skapligt. Brittsommar, eller....
KRAM Pappa