torsdag 30 juli 2009

Mina musketörer


Storebror har långt tålamod, men surnar slutligen till över mitt orerande om forntidens musketörer och alla äventyr på berg, i skog och på hav (och is) som genomfördes. Älsklingen, Doc Love och JaktAttackSpaning. Och jag. (Och många, många fler, även om föremålen skiftade något.)

- Jaja, jag förstår att ni gjorde kuliga grejer när ni var unga, men nu är det faktiskt vi som är dina musketörer och vi ska göra dig frisk innan vi kan göra alla dom där sakerna tillsammans!

Hajar till över "när ni var unga" men får främst dåligt samvete för att min lille prins bär botandets tyngd på sina späda axlar. Hur blev det så här?

2 kommentarer:

Skatan sa...

Dåligt samvete skall du verkligen inte ha. Jag tror faktiskt inte att du kan göra nåt åt att en av dina Musketörer, din lille prins, tar det som "sitt" ansvar att göra dig frisk ... men du kan ju snacka om det förstås. Han älskar dig så mycket bara ... och det är ju inte så bara. När man älskar vill man ju gärna "bära den man älskar på sina axlar" späda, eller inte ...
Förresten det där "när ni var unga" som du hajade till över. Allt är ju relativt. För en femåring är en 20-åring lastgammal och en 60-åring ... överlastgammal. Själv tycker jag medelåldern kryper på först vid de 40. Tills dess är man ung. Jag kallar fortfarande mina barn ungdomar. Nu kommer ungdomarna till helgen, säger jag till exempel. De är 36 och 32 år "gamla". Kramar!

Callie sa...

Håller med Skatan; bort med det dåliga samvetet och njut istället av den underbara bilden i inlägget! Tre fina killar, vatten, sommar, värme, samhörighet och kärlek!

Och bilden får mig att sakna mina två gosegrisar än mer. De är på landet med Mormor & Morfar och har "riktigt sommarlov" som 6-åringen säger. Jag och maken är hemma och jobbar på kontor på dagarna och kör sen ett skift i målarutstyrsel på kvällen och morgonen!

Kram!