lördag 14 mars 2009

Gökboet nästa?


Sist jag åkte ambulans råkade jag hamna på samma ställe som två vänner. Märkligt sammanträffande? Inte alls med tanke på den senaste tidens ödesmatchningar. Ingen är förvånad. Allra minst de inblandade. Som ju simmat i samma ankdamm på sistone.

Vännen I befann sig i den gruvligaste av källare, inklusive extra allt av bajslukt, blod och snor på väggarna. Där låg hon på en bår i fyra dagar och utreddes. Till slut fick hon nog och drog.

Mumriks exkollega Lilla My blev allt mindre för var dag våningen ovan min, allt närmre molnen för varje misslyckad undersökning. Nu har hon fastat i tre veckor och är förflyttad till annat sjukhus, trippelopererad men schlageryrslig. Snart har vi risakagapartaj. När batteriet är laddat, som sonen sa. Krya, krya.

Självfallet ska sötaste svägerskan strax tillbaka. Vi låg på samma ortopedakut sist. Saker är inte som de borde. Speciellt inte när man skulle vilja ha ångervecka. Eller återkoppling åtminstone. När reservdelarna är ur funktion.

Men annars är allt bra, utan morfin men med full kontroll. Sjukhus är bra ställen, men man är alltid lika naken när man fråntagits beslutanderätten över sitt eget liv. Allt sker på rutin ooch någon annan bestämme när du ska sova, vakna, äta, kissa ...
Måste släppa tesen. Men jag tror fortfarande inte på ödet, slumpen eller reinkarnation som Nurse Ratchid. Ko-ko.


Inga kommentarer: