Skepp ohoj

Dumskallen har vaknat ur dvalan. Kan bara konstatera att jag älskar att sova. Sömn gör underverk med kroppen och knoppen. Självklarheter. Men jag är lite lätt skadad och töjer alltid på gränserna för de basala behoven.

Krampen var borta i morse. Både i hjärnan och ljumsken. Producerar texter på löpande band, leverar copy på fyra språk och går utan att halta. Vårruset känns inte längre lika avlägset.

Glad i hågen tar jag för säkerhets skull tuben till kunden i sjöstan'.
Ordinerades sex veckors vila av doktor Dick (sic!) igår.

- Snälla människa, du är ju löjligt överböjlig. Sluta stretcha sönder dig! Och var stilla.
- Men jag har redan vilat jätte-länge. Nästan två veckor.

Delar vagn med storebrors lekkompisar. Som berättar allt om sitt dagis och att:

- Småsyskonen sover där hela dagarna. Men vi stora killar bara åker tåg och är ute på äventyr, ja, hela tiden faktiskt.

Underbart underhållande ressällskap.

På kontoret tror de att jag seglat till jobbet. Lagt jollen i hamnen. Bara för att jag råkar ha väder efter kläder, lite marint så där, när regnet häller ner. Så vi pratar fejkgöteborgska hela dagen. Och berättar dåliga KålleåAdahistorier. Man har inte roligare än man gör sig. Ena. Måste ringa "gamlamårrmårr i Majera".

Nu far vi till skärgårn'. Simma lugnt!