Att lyckas med igenkänningskomik, under de enklaste former, Chinateaterns scen till trots, samtidigt som publiken tvingas sätta skrattet i halsen när tyngden och allvaret gör sig påminda. Det är en svår konst.
Att inte välja den enklaste vägen, den ironiska, självklara. Det är modigt. Inför fullsatta hus. Kväll efter kväll.
Att få det hemvändande paret med kära vänner att diskutera vilka de är och varför - existensiellt värre - det är stort. Att sedan försommarkvällspromenaden hemåt ägnas åt den eviga debatten: "Vill vi bo på dubbelt pendlingsavstånd och missa ännu mer tid med barnen? Nej, tack. Gärdet äger." Ja, det är ju vår ryggsäck.
Att stå för att man blev precis likadan som dem man inte ville efterlikna. Det är rätt sexigt. Men det är kanske inte så svårt om man heter Henrik Schyffert och har åldrats med värdighet. De grå tinningarnas charm har fått en ny innerbörd.
Att inte välja den enklaste vägen, den ironiska, självklara. Det är modigt. Inför fullsatta hus. Kväll efter kväll.
Att få det hemvändande paret med kära vänner att diskutera vilka de är och varför - existensiellt värre - det är stort. Att sedan försommarkvällspromenaden hemåt ägnas åt den eviga debatten: "Vill vi bo på dubbelt pendlingsavstånd och missa ännu mer tid med barnen? Nej, tack. Gärdet äger." Ja, det är ju vår ryggsäck.
Att stå för att man blev precis likadan som dem man inte ville efterlikna. Det är rätt sexigt. Men det är kanske inte så svårt om man heter Henrik Schyffert och har åldrats med värdighet. De grå tinningarnas charm har fått en ny innerbörd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar