Den gick bra, operationen.
Men de satt långt inne, slangarna.
Fastväxta sedan nästan ett år tillbaka.
Men efter några snitt, mycket slit, en hel del blodsutgjutelse och ett par stygn så var de väck.
- Det blir tyvärr ett ärr som minne., beklagar kirurgen.
- Synliga ärr är bra påminnelser., ler jag.
Befrielsen är obeskrivlig.
För att inte tala om känslan när lillebror yrvaket välkomnar mig till skärgården med orden:
- Mamma, får jag se, är maskarna verkligen borta? Det är helt fantastiskt.
5 kommentarer:
Så skönt att det gått bra!
Ha nu en riktigt glad påsk!
Caroline
Herregud vilken befrielse!!!
Du är FRISK!!!
Fatta =0)!!
Tack det samma, Caroline!
Sus, jag fattar det faktiskt inte. Även om jag visste att jag skulle stå här en dag. :-)
Åh, så herligt! Fortsett å nyt av det det dyrebare livet.
Så jäkla skönt!
Och ett par ärr här och där, på en live'n kicking kropp är väl inte något stort bekymmer nej... som du säger.
Fantastiskt.
Skicka en kommentar