Var det Thanksgiving eller Tjugondaknut i helgen? Det är ju inte utan att man börjar undra. I dessa klimatförändrade tider är väl vintern ett minne blott. Snöhistorier lär berättas för barnbarnen i ett nostalgiskt skimmer. Eller barnbarn förresten ... våra barn kanske inte ens kan bilda familj pga klimathotet.
Lördag:
Halv shoppingdag med storebror som var på jakt efter "en liten rosa blomma" till kompisens jubilerande mor. Letade i sjutton affärer innan han var nöjd. Väl hemma tillverkades rosaglittrigt, kladdigt kort. Tacksam att jag närt en shopper vid min barm. Som bara vill handla åt andra.
Lunchgästande Idol 2007 med familj ville se Aquaria. Storebror somnade i vagnen på väg dit. Men egentligen var det ju lillebror som skulle sova, så jag körde backträning med en skrikande och en sovande pojke som vikter tills lilltutan till slut gav upp. Maken och familjen L/W såg på hajarna, hajarna, hajarna ... Storebror fick komma in efter sovpausen. Smidigt. Tacksam för välbehövligt träningspass på vackra Djurgården. Beach 2008 är här om två veckor.
Makens lillasyster yster, tillika världens bästa svägerska, åt tidig middag med gudsönerna. Och stannade kvar för att premiärbarnvakta medan vi fick gå på kalas. Och oh vilket party! Snygg jubilar, festsugna gäster, champagne och delikat buffé. Efter det en rolig musiktävling då lag Tiffany med skånska falsettsånger spräckte mitt två veckor gamla öronlock, tackar! Smarriga priser till bästa laget, en underdog som glänste till. Thank you for the music - the winners take it all.
Sällan har väl klackarna klapprats så taktfast i höggravida grannens tak. Mumrik, som var lite trött efter en gråtvåt avskedsfest, fick dåligt samvete vid halvtvå och traskade hem, medan den av kompanjonen återutnämnda partyprinsessan vädrade morgonluft vid tresnåret. Ingen gärdesman vågade sig fram, då vinglisarna rullade ned för backen. Tacksamt att ha nära hem.
Söndag:
Gosungarna prickade in bästa dagen att ta sovmorgon. Efter frukost ville de mysa i soffan, vilket passade utmärkt. Om man säger så. För vi är inga purunga partyprissar. Även om man gärna vill tro det kvällen före dagen efter. Men efter en halvdag i dåsandes i soffan fick vi en oerhörd energikick av alla måsten inför resan. McD-drive-through på väg till Bäbislandet där en extra paraplyvagn plus UV/myggnät inhandlades, samt andra thallisnödvändigheter som smarta barnbadskor, badbyxor för opålitliga samt Alcogel. Efter den prövningen var jag extremt tacksam för att lillebror somnade, så jag slapp följa med på storhandling. Extra tacksamt är det att storebror ärvt sin fars faiblesse för stormarknader. Själv får jag kväljningar vid blotta tanken. Så sömntutorna sov i bilen mitt på PrisXtras P-plats. Det har jag inga som helst problem med.
Mumrik lagade sin berömda köttfärssås medan lillebror bekantade sig med nya vagnen. En riktig hit, på superrea, mycket lägligt. Storebror somnade precis innan nyinflyttade faster (icke avskräckt nanny, jippie!) återkom för söndagmiddag. Jag råkade visst natta mig själv och lillebror strax därefter. Syskonen behövde säkert prata gamla familjefejder i fred ... och för det är jag givetvis tacksam.
Lite tjatigt tema, men vi är även tacksamma för att barnen valde att skippa julgransplundringen till förmån för kvalitetstid med sina trötta föräldrar. De gör så bra val, de små liven.
Lördag:
Halv shoppingdag med storebror som var på jakt efter "en liten rosa blomma" till kompisens jubilerande mor. Letade i sjutton affärer innan han var nöjd. Väl hemma tillverkades rosaglittrigt, kladdigt kort. Tacksam att jag närt en shopper vid min barm. Som bara vill handla åt andra.
Lunchgästande Idol 2007 med familj ville se Aquaria. Storebror somnade i vagnen på väg dit. Men egentligen var det ju lillebror som skulle sova, så jag körde backträning med en skrikande och en sovande pojke som vikter tills lilltutan till slut gav upp. Maken och familjen L/W såg på hajarna, hajarna, hajarna ... Storebror fick komma in efter sovpausen. Smidigt. Tacksam för välbehövligt träningspass på vackra Djurgården. Beach 2008 är här om två veckor.
Makens lillasyster yster, tillika världens bästa svägerska, åt tidig middag med gudsönerna. Och stannade kvar för att premiärbarnvakta medan vi fick gå på kalas. Och oh vilket party! Snygg jubilar, festsugna gäster, champagne och delikat buffé. Efter det en rolig musiktävling då lag Tiffany med skånska falsettsånger spräckte mitt två veckor gamla öronlock, tackar! Smarriga priser till bästa laget, en underdog som glänste till. Thank you for the music - the winners take it all.
Sällan har väl klackarna klapprats så taktfast i höggravida grannens tak. Mumrik, som var lite trött efter en gråtvåt avskedsfest, fick dåligt samvete vid halvtvå och traskade hem, medan den av kompanjonen återutnämnda partyprinsessan vädrade morgonluft vid tresnåret. Ingen gärdesman vågade sig fram, då vinglisarna rullade ned för backen. Tacksamt att ha nära hem.
Söndag:
Gosungarna prickade in bästa dagen att ta sovmorgon. Efter frukost ville de mysa i soffan, vilket passade utmärkt. Om man säger så. För vi är inga purunga partyprissar. Även om man gärna vill tro det kvällen före dagen efter. Men efter en halvdag i dåsandes i soffan fick vi en oerhörd energikick av alla måsten inför resan. McD-drive-through på väg till Bäbislandet där en extra paraplyvagn plus UV/myggnät inhandlades, samt andra thallisnödvändigheter som smarta barnbadskor, badbyxor för opålitliga samt Alcogel. Efter den prövningen var jag extremt tacksam för att lillebror somnade, så jag slapp följa med på storhandling. Extra tacksamt är det att storebror ärvt sin fars faiblesse för stormarknader. Själv får jag kväljningar vid blotta tanken. Så sömntutorna sov i bilen mitt på PrisXtras P-plats. Det har jag inga som helst problem med.
Mumrik lagade sin berömda köttfärssås medan lillebror bekantade sig med nya vagnen. En riktig hit, på superrea, mycket lägligt. Storebror somnade precis innan nyinflyttade faster (icke avskräckt nanny, jippie!) återkom för söndagmiddag. Jag råkade visst natta mig själv och lillebror strax därefter. Syskonen behövde säkert prata gamla familjefejder i fred ... och för det är jag givetvis tacksam.
Lite tjatigt tema, men vi är även tacksamma för att barnen valde att skippa julgransplundringen till förmån för kvalitetstid med sina trötta föräldrar. De gör så bra val, de små liven.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar