Vi har åtta föräldrar.
Skilsmässobarn som vi är.
Min stora fasa är att vi ska bli som dom.
Då tvingas våra stackars barn göra ännu fler omöjliga val.
Från midsommar är maktkampen igång.
"Känn ingen press, men hur ska ni göra?"
Oavsett teknik så är det olidligt.
Detta att aldrig vara alla till lags.
Så det förra inlägget stämmer inte.
Julen är avskyvärd.
Skilsmässobarn som vi är.
Min stora fasa är att vi ska bli som dom.
Då tvingas våra stackars barn göra ännu fler omöjliga val.
Från midsommar är maktkampen igång.
"Känn ingen press, men hur ska ni göra?"
Oavsett teknik så är det olidligt.
Detta att aldrig vara alla till lags.
Så det förra inlägget stämmer inte.
Julen är avskyvärd.
3 kommentarer:
Jag håller med!!! Trots att vi "bara" har 6 föräldrar har jag haft ångest i månader...suck! Om inte maken hade tyckt att det var så mysigt (bläh) med julen så kunde jag lätt låta bli att fira...eller sitta på en vit strand någonstans....
Det lättaste ;) är väl att hålla ihop men också att komma ihåg sin egen ångest när barnen sitter i samma sits...
Eller bryta sig loss och skapa sin egna jul, med egna traditioner.
För det är ju helt smärtfritt... ;-)
Men så gör vi nu, och när beslutet väl är taget känns det väldigt skönt.
S!
visst är det märkligt att ens äkta hälft har en helt annan uppfatting om vad julmys är?!
lättheten att hålla ihop varierar ju med humöret ;-) men vid jul är det svårt. inte var det faiblessen för julfirande som fick mig att falla som en fura för hundra år sen ... :-)
Jennie!
ni gör ju helt rätt. vi gör så vartannat år, när jag får bestämma. jag vill skapa egen tradition med vår lilla familj. den som vill fira med oss får komma dit är vi är. punkt. men barnen har hamnat i precis samma fälla som jag hamande i som liten, att vara rättvis och dela lika. vartannat år, varannan helg. eftersom en skånsk jul måste firas vartannat år. "för gammelfarmors/farmors/fasters skull". är inte julen till för barnen?
Skicka en kommentar