Från partaj till måndagsångest

Efter en perfekt helg är det plötsligen mardrömsmåndag.

Kronologiskt:
Lugn fredagkväll med alla nödvändiga tillbehör.

Solig, rolig lördag med biopremiär + café för storebror och kompisen E med mammorna i släptåg. Eller var det tvärtom? Mötte upp papporna och småbröderna som varit på promenad. Inomhus. På Clas Ohlsson ... Alltså det här med cementerade könsroller, va?

Well. Utsökt vuxenbrunch på Mornington, medan barnen sov(!) framför brasan. Frukostbuffé, kallt och varmt smörgåsbord, juicer, kak- och tårtparad, kaffemeny, men bäst var smoothisarna. Och juicepressen som visade IQ-nivån. Dit var det lång kö. Eftersom klientelet mestadels bestod av dageneftersinglar eller trötta par utan barn. Träffade kompisar, av den senare sorten. Slogs av hur länge sen det är som vi var som dem. Skillnaderna är många, men likheterna fler, som tur är.

Förfest(!) hos vännerna på tidiga kvällen. Vi skålade med Kaknästornet medan alla barnen lekte flyttbil. En synnerligen innovativ idé som E kom på; "Om man bär ut alla barnmöbler och ställer dem under trappan ..."

Sen var det rajrajraj på partajtajtaj för mig. Vännen C firades ordentligt. Åh vilket party! Champagne, smårätter, drinkar och singalongbattle natten lång. tog mitt förnuft till fånga vid halvtre. Den dyra taxifärden hem var värd varenda krona.

I söndags var jag trött men glad. Power walk med vännerna, sovande barn i alla vagnar. Lovely day for a pic nic. Sen vände det. Precis innanför dörren där hemma kom gärdessjukan ikapp oss. Storebror med reflux hostade tills han och kräktes. Feber. Och gråt.

Och nu mår hela familjen nästan lika dåligt. Måndag: maken vabbar - jag är på möte hos spännande företag. Är dock inte helt taggad. Befinner mig i prefeberdimman. Vill ändå gå på kören på kvällen; "man brukar ju få så mycket energi då". Sträng blick från klok man får mig att kasta in handduken. Somnar med barnen kl 19. Och vaknar varje timma av storebrors feberyrande och hostningar.

Idag har vi varit inne hela dagen, småkillarna och jag. Och Snusmumriken har till slut fått ta över mitt ogjorda däcksbytarjobb. Jag grejar det inte med bultande huvud. Törs dessutom inte köra i dagens nysnö med sommardäck. Men det klarar Rally-Kalle. Love ya!

Och nu vaknar barnen.