onsdag 16 december 2009

Mammamumma motas av mage

Jahapp.
Så var den äntligen här, vintern. Som vi längtat. Efter att knappt ha överlevt november med sina ynka fjorton soltimmar är alla som förbytta sedan världen blev vit.

Parentes: Folk yrar visserligen om julstress, klappköp och hembak. Otroligt tröttsamt. Lägg ner alla måsten, beställ klokklappar på nätet och köp färdiglagat i välsorterad delikatessdisk. Om du mår så dåligt som du säger av allt du måste prestera. Och sluta klaga. Vem tvingar dig att fira jul? Morr. Slut på parentes.

Med den vidunderligt vackra, tysta vintervärlden kom kräksjukan. Så här sitter jag och väntar på nästa kaskad. Storebror har hittills spytt sex gånger ikväll. Den tappraste av trollungar lider i det tysta när han springer till sin egen toalett och oftast hinner i tid. Sedan torkar han vant av ringen med desinfektion, tvättar sig och handspritar, borstar tänderna och tar en klunk vätskeersättning. Endast fem år ung, men med astma och reflux sedan födseln har han inte direkt kunnat utveckla sin mors kräkfobi.

Modershjärtat sväller av stolthet, samtidigt som det självklart skär att inte kunna ta bort det onda. Men han ska åtminstone inte behöva känna några som helst julmåsten, utan få en lugn ledighet med lilla familjen på landet. En egen tradition. Inget kringflackande.

Det har varit min dröm sen barnsben.
Att bestämma själv. Inte bara vara till lags. Rättvist dela upp dagarna. Köra vartannat år. Men alltid sårar man någon.

I år KAN vi inte åka någonstans. Vi får inte.
Så jag drömmer om en jul hemma. Helst utan kräks. Och elakingar.
(Om jag får magsjukan, vilket ju är högst troligt, läggs jag in. Håller tummarna för att det i så fall går över snabbt så att vi får en vit jul tillsammans.)

Paus.
För den sjunde spyan .
Fortsättning lär följa.

Och mammamumman är på väg upp ur magen. Moahahaha.
Så snön ligger fortfarande vit på taken och endast tomtemor är vaken. Körandes Gustavsbergs nattbuss. Man kan alltid lita på ödets ironi.

9 kommentarer:

Sus sa...

Men suck.
JAg hoppas verkligen att det ger sig innan jul nu!

Skatan sa...

Jag med ... vill bestämma själv. "Men slltid sårar man någon". :-) Den var bra ... för hur man än vänder sig har man rumpan bak ...

Att kräkas är bland det värsta jag vet ... så jag "känner" med din son och hoppas att farsoten ger sig och går över till julen så den blir lugn och fridfull ... där på landet.

Jag önskar dig inte en God Jul redan ... det är att ta ut det i förskott ... men den kommer ... min önskan ... i sinom tid.

Kramar!

Peter Barlach sa...

Det är inte sant!

Singelmamman sa...

Jaha, som om det inte räckte. Men här finns inga måsten. Bara glädje i att få ge mina bästa tonåringar lite presenter. Och mig själv ledigt i många dagar.
Kram och önskar dig och familjen en skön, kräkfri jul.

Anonym sa...

Hoppas, hoppas du slipper det. Och hoppas hoppas resten av familjen med. Storebror är tapper han. Söt, hoppas det går snabbt över.

Sänder styrketankar, garanterat kräkfria kramar och en massa kärlek till er!

Eve

Anonym sa...

Så kloka ord Josefin! Jag håller helt med dig, och vi tänker göra precis som ni - sticka till landet och bara njuta av att vara, utan måsten och julklappsöverflöd.

Jag hoppas innerligt att du slipper kräksjukan!

Kram från Caroline

Zäta sa...

Hoppas du blir frisk snart, och inte behöver ligga inne för länge.

Måtte du få komma hem till julafton i alla fall.

Och så ett litet fånigt råd mitt i allt: Borsta inte tänderna direkt efter spyan. Skölj bara noga med vatten. Syran i kräket gör emaljen porös och borstar man direkt är det stor risk att man skadar emaljen. Bättre att stå ut med smak och lukt en stund och borsta en timma efter.

Anonym sa...

Tänker på dig och hoppas att det ger sig snart - för jag befarar att du också drabbats av kräksjukan...

Många kramar Caroline

Mångmamma sa...

Tittar in och önskar en lugn, skön och trevlig julhelg!