torsdag 10 december 2009

Sjukkvitto

Ett dygn varade lyckan.

Ytterst få men elaka leukemiceller hittades vid närmare koll i mikroskop.

Nu ska jag fokusera på att bli kvitt fulingarna.
Även om det aldrig finns några garantier.
Fastän jag aldrig blir friskförklarad.
Trots alla kraxande olyckskorpars:
"Ropa inte hej .."

Men jag ger mig aldrig.
Jag ska vinna över fienden.
Bli fri från oron.
Igen.
Och igen.
Och återigen.

För det är min familj värd.

17 kommentarer:

Anonym sa...

ajaj... vad tufft.. klart det måste motas bort.. bort bort..

Jag är glad att du fick vara lycklig igår.. det gör att man orkar lite mer..

Håller tummar och tår
för många många soliga år!

kram Monica R
(vars dotter hade leukemi, nu frisk *ler*)

Anonym sa...

Jo, jag tänker då ropa HEJ!!!!
/Freja

Malin sa...

Klart du kommer att vinna! :)

Anonym sa...

Älskade Jos! Du är SÅ stark. De sista elaka cellerna måste bort. Jag har sett dig varje sommar sen du var 5 år, och jag tänker se dig varje sommar till du är 85 år. Så det så!
Bamsekram Sara

Anonym sa...

Ja, det är både DU och din familj värd, darling, J!

Jag instämmer med en av föregående talare att det var skönt att du fick känna lite glädje i går. Och olyckskorparna har inte här att göra. Bort med er!
Vi hejar som vi alltid gjort och är med dig för du är bäst!

Bisou Eve

Anonym sa...

Men nu j-vlar. På dem bara! Bort, bort, bort....det ska gå/anna

Sus sa...

Bort! Bara bort med dem! You can do it!

Huskorset sa...

Och du är det.
Gogeddem.

Anonym sa...

Hatar de där små skitcellerna! Kramar till dig och hela familjen /K&J

Tjockalocka sa...

Och vi finns här. Lite längre ner på gatan. Om det är nåt. Vad som helst!

KRAM! /J.

Anonym sa...

Tänk att man kan hoppas och önska så för någon man aldrig träffat! Det känns som om du redan vunnit - det bara måste vara så, för det har jag bestämt.

Hej då gamla pruttceller och välkommen friskheten.

Be dina små göra de fulaste grimaser de kan mot cellerna så kanske de blir rädda och aldrig aldrig mer kommer tillbaka!

Lycka till!

Anonym sa...

Jag instämmer med alla andra och önskar av hela mitt hjärta att de där sista hemskingarna ska försvinna - och det fort.

Många kramar från Caroline

Peter Barlach sa...

Men vad fan!!! Puss!

Unknown sa...

Nej, vilken besvikelse, men jag är säker på att du kommer att bekämpa de små elakingarna till sist.

Massor av kramar

/L

Anonym sa...

Hej vännen! Länge sedan sist! Vi har varit bortresta och "bortkopplade" i drygt två veckor därav min frånvaro. Tänker på dig varje dag. Jag hoppas de sista elakingarna ger sig iväg nu så att ni kan få en fridefull, lugn och underbar jul. Stor kram från Åsa

Ting sa...

Kram!

Anonym sa...

Du den störste av krigare. De har inte en chans de små svinen.