Lita på det oväntade.
Det är mitt ordspråk.
Ni som känner mig vet varför.
Det hjälper en att aldrig bli bitter, ty bitterhet dödar.
Hur som helst så har det slagit till igen.
Det oväntade.
För vem i h-e trodde att en liten människa på 163 cm kunde få "lågt sittande ryggskott"? Va?!
Det kan man. Eller jag. Åtminstone. Häpp.
Vaknade av att jag inte sov. Överjävligt ont. Men efter åtta veckor med träningsskada (trodde jag) är jag van. Men då, kl 04.45 fick jag nog. Tog en taxi till akuten på DS. Kändes en smula dramatiskt, men vad fasen, kan man inte gå så kan man inte köra. Och barnen ville jag inte ta med mig. Även om mannen gärna fått haka på. Men de där små passar inte sig själva. Än.
Well, efter provtagningar, sprutor, hockeygodis fick jag linka hem efter en halv nattådag. Mycket gladare (knark funkar alltid) men framför allt klokare. Alltid skönt med en god diagnos. Om än en förvånande sådan. Men det mesta är bättre än det förhatliga c-ordet. Som började likadant. Så nu kan mina nära som oroats andas ut.
Jag firar med tjejbio. För första gången på fyra år. Känner mig lika glad som allsångsanders, som jag inte såg igår. Men som brukar vara sjukt övertänd.
Skål!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Åh vad skönt att höra! Ja, inte att du har ont, men att det inte är c-ordet!!!
Stor kram!
Hade funderingar på att följa med ikväll, men det tänkte tydligen övriga Sthlm också så ngn biljett bidde det inte för mig. Hälsa J så mycket!
Har återigen funderingar på robotdammsugaren, men jag hittar inte dina kontaktisar.
Njut av filmen!
Kram!
Tack för omtanken!
Synd att du inte fick fatt i biljett. Filmen var riktigt bra. För att vara en sån' film. Gå å se!
Robotrapport kommer per mail.
kram tebaks
Skicka en kommentar