Synthjonas midsommarfest blev en orgie i fjortisnostalgi. Jag var bara tio när det begav sig och fick inte riktigt vara med. Plötsligt ville ingen leka burken längre. Alla var fåniga och luktade för mycket Date. Hängde vid tjorren och Marinan. Tjyvrökte ena sekunden och tuggade hubbabubba i nästa. Mina kompisar var mittemellan. Varken stora eller små. Bara väldigt osäkra med tre lager indianpuder och blå kajal. Skrattade lite för gällt åt stora, snygga kvarnsandskillarnas skämt. Som jag inte alls förstod.
Det var då. Nu vilandes i nostalgins skimmer över viken där månen speglar sig när vi susar hemåt i midsommarnatten och jag längtar efter mina snusmumrikar som alldeles för snabbt kommer bli coola killar med kepa.
Det var då. Nu vilandes i nostalgins skimmer över viken där månen speglar sig när vi susar hemåt i midsommarnatten och jag längtar efter mina snusmumrikar som alldeles för snabbt kommer bli coola killar med kepa.
Vaknar abrupt upp ur nattådagdrömmen när en raglande 30nåntingkille utbrister:
- Fy fan vad pretto!
Och vi som tyckte vi var så frigjorda, för ovanlighetens skull frivilligt vakna vid soluppgången, på hemväg från fest utan våra män och barn. Väl hemma hos nattpappan tar vi ett glas vin, mot bättre vetande. Och pratar om allt det där viktiga, som vi så lätt glömmer. Sover 2½ timmar den natten, men så är det ju också årets kortaste.
- Fy fan vad pretto!
Och vi som tyckte vi var så frigjorda, för ovanlighetens skull frivilligt vakna vid soluppgången, på hemväg från fest utan våra män och barn. Väl hemma hos nattpappan tar vi ett glas vin, mot bättre vetande. Och pratar om allt det där viktiga, som vi så lätt glömmer. Sover 2½ timmar den natten, men så är det ju också årets kortaste.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar