Det är ingen konst att hinna med jobb, familj, tre träningar i veckan, ryggbehandlingar, körkväll, tjejmiddag och AW. Lätt som en plätt.
Med en mikromjukis som vänligt väcker familjen när gröten är klar, lämnar barnen på dagis - alltid i tid, storhandlar på hemvägen, lagar middag, inte tappar tålamodet när trötta familjemedlemmar (oftast frun) inte orkar äta upp och sedan spelar gitarr och piano med de små spelemännen innan läggning. Varje dag.
Så ikväll tog jag en snabbis med bästa esset i Jes!, vännen C med man och lillebror, som nu är min kollega. "AW med syrran, det var nytt. Sysslar hon med sånt?" Eh, jo alltså vi är inte 70 bast. Ett glas rött på Och himlen därtill. Där klientelet hade lite för nära till Sankte Per för att det skulle kännas fräscht. Så vi gick vidare till Bauer för en mojito. Med en avstickare till Medis bästa falafeltjorre.
Sen hem till fredagsmys med astmahostande gosgossarna i pyjamas. För att avlösa mannen. Det är hans tur nu. Att AWa. Parce que il le valé bien.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar