Det här börjar bli en vana ...
Morgonsjunga med mysmonstren.
Powerpulsa tidigt, före rusningen, och öppna kontoret.
Webbstratega, idag som portugis.
Frysa på långbänksmöten med internationella gäster.
Propsa på lunch hour.
Jobba vidare, nu som spanjorska.
Hämta barnen.
Åka pulka.
Leka, slänga in en tvätt, laga mat med minikockarna och "jag vet, vi busar och låtsas att vi äter frukost till middag", mysa.
Avvärja katastrof pga tappad tandborste, sympatigråt från överbeskyddande storebror. "Hans tänder kommer att försvinna om du inte får fram Bamseborsten under badkaret. Då dööör lillebror! Han svälter faktiskt ihjäääl om han inte kan tugga maten. Buhu."
Somna en stund, barnen i sina sängar och jag i min. Eureka!
Soffjobba med iberiska utmaningar.
Förvirrat konversera Lejonordens director musices, sent hemkommen från Stadshuset.
Somna under nämnda samtal.
Maila.
Blogga.
Hänga den dagliga tvätten.
Sova.
Så går en dag ifrån vårt liv och kommer aldrig åter.
Men den ena är faktiskt den andra väldigt lik.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar