tisdag 22 februari 2011

Ugg, ugg


My precious ...

Har haft Ballys curlingkängor från oktober till april var och varannan dag sedan jag var 14 år och på de åren endast nött ut tre par. Tio år per par, till de nuvarande som hållit i en och en halv säsong. Trots den nätta summan av 3500 kronor de betingade. Vafalls?

Så när de tre sjukgymnasterna (nöter ut dem med, så mycket som jag tränar) utöver vibrator och ultraljud ordinerar stabila snörkängor gör jag genast slag i saken och söker med ljus, lykta och lupp efter det ultimata paret. Finner småningom ett par Uggs som mina klena vrister och kalla fötter älskar. Hostar lite ursäktande när den översvallande trevliga expediten begär 2750 riksdaler. Och ber mannen leta i det sora landet i väster där han inte är på semester och där dylika skodon kostar en bråkdel av det öfre boutiquer begär.

Nu är jag lycklig! Trots en övertränad kropp (kan inte låta bli, har total träningsnarkomani), en höger hand med karpaltunnelsyndrom som kräver ultraljud och tvångströja med inbyggda skenor, så vill jag bara skutta omkring i mina nya äventyrsskor.

Men gladast är jag över att örnen har landat, hunnit till sonens söndagskonsert, sedermera somnat och låtit barnen pyssla med honom. Så att jag kan ta ännu en power walk i mina molngungarskor. Det finns alltid något som behöver handlas, återvinnas eller komposteras.

Inga kommentarer: