tisdag 18 januari 2011

Förlängt förlovningsfirande


Chateau Musar 2003

Till den hade fästmannen sedan sju år idag(!) och barnen under porlande skratt slängt ihop feta- & storbladigpersiljaspäckade lammfärsbiffar med tzatsiki, fetakräm, ugnsstekta rotsaker, krispig sallad och avocadoentré i ett hav av levande ljus. Och efter att barnen lagt sig själva togs godsakerna fram; en mörk nougattryffel från Ejes till mig och en nykokt chokladlakritsfudge till fästmannen från vår dagliga surdegsbrödleverantör Ett Bageri i kvarteret nedanför. Vad är väl diamanter mot det?

Nu soffsnusar snyggingen. Mitt i fjällreseplanerna, mexikominnena och drömmar om ett långt, friskt liv tillsammans. Som bäst levs här och nu, så varför inte använda alla sparade föräldradagar och dra iväg en tid? Den som lever får se. Om ni ursäktar den cancerförvärvade galghumorn.

Detta efter en lång handlingskraftig dag när jag styrt och ställt med sådana som flytt och gnällt.
Exempelvis östermalmsladies och kungliga balettdansöser på gymmet, granar och skatbon på balkongen samt spydiga surgubbar som faktiskt förtjänar en uppstramning för förargelseväckande beteenden.

Slutet på sjuårsfirandet gott, allting - speciellt finvinet - synnerligen gott.

2 kommentarer:

Sus sa...

Diamanter är ingenting i jämförelse.

Anonym sa...

Ni får vara mentorer, tillsammans med mina föräldrar som hållit ihop i 42 år, för alla nyblivna kärlekspar i konsten att underhålla kärlek.

Löövbirds!

Kram Eve