Hostar, snörvlar, hastar, snubblar.
Skyndar nerför trappan till tvärbanan, hackihäl på en försenad gymnasieelev.
Hejdas av en äldre man som måttar ett snärtande slag med sin hopprullade tidning mot tjejen framför mig:
- Se dig för, svartskalle!, skriker han.
Hon rusar oberört vidare trots att hon precis fått en rejäl hurring i nacken. Jag tvärnitar, och får rekylen rakt i ansiktet.
- Vad sysslar du med? Är du inte riktigt klok?, frågar jag.
Och får ett hånflin till svar.
Detta hände förra tisdagen. Den 30 november.
Visserligen en vecka sedan, men ständigt aktuellt.
Tyvärr.
Läs!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Alltså..jag slutar aldrig att förvånas över folks idioti.
Jävla, jävla gubbe.
Va?! Jag hade blivit galen! Inser att jag faktiskt är förskonad från att folk säger sånt. Är inte säker på att det beror på att jag mest bott på landet.
Bra sagt av dig! Herrejävlar.
Jag hade kunnat vara där tanten som slår med väskan efter en nynazist i demonstrationståg i den klassiska bilden. Så jävla strongt.
(hoppas jag – att jag verkligen hade vågat, i skarpt läge, fast man vet ju kanske inte förrän det händer, om man knyter näven i fickan eller ryter i så det hörs.)
Skicka en kommentar