Helt surrealistisk upplevelse.
Morfar ringer och uppmanar de tröttkörda, postinfluensaglåmiga föräldrarna att ta oss en trevlig tisdagskväll.
- Jag bokar tågbiljett och tar hand om barnen. Ni behöver roa er!
För bra för att vara sant, resonerar jag och hastar till dagis som vanligt. Precis när jag sitter fast i tubtrafikens enkelspårskörning ringer morfar och barnen som glatt berättar att de redan är hemma och spelar ett sprillans Fia med knuff.
Så jag handlar, slänger ihop en oxpytt till spelarna, som de äter utan tjat och gnat eftersom morfar är med. Allt medan jag duschar varmt och länge, fixelifixar och tar på fina stassen.
Precis när jag kommer ner för trappan igen hoppar barnen i sina pyjamasar kryper upp i morfars knä för sagostund. Klockan 18!
Så jag smiter, med ett fånigt leende på läpparna, för att dejta mannen på stor galej i Stadshuset. Champagnen flödar, välgörenhetsvinnarna berättar rörande historier om sitt engagemang och såväl sill & västerbotten som mjälla pärlhöns inmundigas. Allt toppas av Nobelmedaljen i mörkaste choklad.
Sen var galamåttet rågat, så vi dansade hemåt i stället för att valsa i de fina salongerna. Mycket mätta, trötta men belåtna.
Detta kan lätt bli en vana.
Morfar ska få presentkort på SJ!
Barnbarnsfrälsningen kan fortsätta.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Morfar kommer gärna tillbaka till barnbarnsträff! Så hitta på nåt datum för fest eller "enskilda studier" på lämpligt näringsställe eller kanske kurturell institution! "Pensionisten" diggar att ta tåget till "Eken", för att känna storstadsrytmen!!! Kan då åter kolla mina gamla jobbarpolare och att dom "sköter sig"!
Karl Göran f. -46
Skicka en kommentar