Årets julklapp: stamcellsforskning

Pang, bom, krasch.
Tillbaka i verkligheten efter en supersocial helg i stan'.

Trött, illamående och med smärta i kroppen ligger jag nu nedbäddad i soffan och ser en intervju med en flicka som övervunnit leukemi, fått återfall och sedan stamcellstransplanterats. Känner igen mig i henne, förfäras av föräldrarnas reaktioner. Och försöker förstå min familj.

Inser att jag aldrig kommer i närheten av deras oro. Jag visste att jag var dödsdömd utan stamcellstransplantation. Och oroades av att leukemin inte botades direkt samt att det dröjde något innan en lämplig donator hittades. Men var fullt förvissad om att bli frisk. Igen. Fri från leukemi för all framtid. Även om det skulle ta tid. Och tålamod inte är min starka sida. På gott och ont.

"Det bästa och det sämsta med dig är att du är så energisk.", sa min man inför vårt bröllop.

Väntar på besked.
Känner tillförsikt.
Är evigt tacksam för stamcellsforskningen.
Och donerar alla julklappspengar till "mina" läkare och sköterskor.
Samt sänder mängder av goda tankar till min okända, tyska välgörare.

Donationsfond Hematologi
Ansvar 90164-11249
Pg nr 35500-8