Ska vi byta grejer?

Pusslandet blev verkligt för sönerna och pryltoken, när jag föreslog att det nästintill oanvända, under sängen dammsamlandes och helt hysteriskt färgsatta skumgummigolvpusslet skulle doneras till bättre behövande. Nämligen kollegans ½-åring som tydligen vill ha ett sådant. Kravspecen startar tidigt hos vissa.

"Får jag sova på saken?", undrade storebror.
"Jag sover på rosa månen!", deklarerade lillebror och tog ett stadigt tag om en rund pusselbit.

Nästa morgon bar sönerna ut pusselpåsen i hallen.

"Bäbisen får det här. Vi har ju en bilmatta i stället. Men den byter vi aldrig bort! Kan du förstå det?"

Annars är det ju den nya trenden. Att byta bort i stället för att köpa nytt. Anammar gärna idén.
Antar att patriarkatet har en del att invända. De skulle bara veta hur mycket som får fötter utan deras vetskap ... Och när skrymmande saker ibland efterfrågas hävdar jag med en dåres envishet att man inte ska behöva byta bostad för de materiella tingens skull. Så det så!