Underbara bröst i höst

Bara bröst i höst, frukostföreläsningar under Rosa bandets flagg med forskare, bröstkirurger och mig. 

Den vanligaste dödsorsaken bland europeiska kvinnor är bröstcancer. Men du kan förebygga sjukdomen genom att  ... ta da, TRÄNA.

Därför anordnade vi idag den första av fem frukostföreläsningar om bröst och träning tillsammans med ett företag som gör funktionskläder för kvinnor. Har jag sagt att jag har världens bästa jobb?

Star wars/Barbie, IKEA och biologism

IKEA got 99 problems but a bitch aint one!

Är en smula trött idag, till följd av gårdagens äventyr av olika slag. Nedslås av IKEA-gate, men eldas upp av snyggaste lunchsällskapet och smider således planer på amazonernas revolution. Är ändå stel, trött och tärd framåt eftermiddagen, vilket uppmärksammas av kollegan som med imponerande manlig list medelst ryktesspridning ("Häng med mig nu då, F säger att du ska på pass.") får iväg mig på yoga. Där jag somnar.

Hojar hastigt till skolan, från vilken barnen redan blivit hämtade tack vare en överraskningsgästande morfar som sedan dinerar med yngstingen på restaurang medan jag spenderar tre timmar på skolans föräldraråd. Där dryftas allt som tänkas kan, inklusive Star wars-kalas och Barbie-ideal, men när skolans samtliga ljuskällor släcks i samma stund som biologismens debattvågor når oanade höjder avslutar vi mötet och snubblar hem. Där jag somnar.

Vaknar till, tar en kopp te och spekulerar med herrarna kring orättvis idrottslokalsfördelning utifrån kön. Hur är det möjligt att DIFs allsvenska damlag varken har eget gym eller plan, att de inte får träna på nya konstgräsplanerna som våra knattar har tillgång till? Lön efter kön, uppenbarligen. Fy fasiken. Upp till kamp! Där somnar jag inte.    

Medial måndag

Slut i rutan efter en märklig, medial måndag.

TV4 Nyhetsmorgon kl 7.10. Oväntat roligt, familjärt och mysigt mitt i vimlet. Liten skämskudde dock, så här i eftertankens kranka blekhet.

Därefter ilfart till treårskontroll i Uppsala. En bra sådan även om jag aldrig riktigt vänjer mig vid att jag nu är den som står stark medan skalliga, svaga små fågelungar rullas förbi i sängar på väg mellan behandingar. Ofattbart att det var min vardag förr.

Klarade den okulära besiktningen. Får provsvar om ytterligare en vecka. Avvaktar med champagnen.

Sedan lunch med den kloka, fina, alltid sanna bästa vännen, vidare till studiebesök på mönsteranläggning och en stunds jobb hemifrån eftersom det som en gång var mitt rum nu blivit föräldrarnas superkompakta och högeffektiva kontor.

På tåget hem hittar jag mig själv, pratandes om familjen och mig själv (börjar ana ett mönster här ...) i nyaste numret av magasinet Mama. Som jag hade förträngt att jag medverkat i.

Barnhämtning, brorsebryt, baddarbad, brakmiddag (behövlig).
Å så en  vinglig tur till kören. Kom sist, gick först. Fullständigt fallen i farstun.
Adjöken!